Tisdagen den 15 januari 2017 sålde Kinnevik den nordiska delen av tidningskoncernen Metro. Prislappen landade på 50 miljoner kronor.
Men relationen mellan Metro i Sverige och investmentbolaget började i en annan tid, i en annan mediebransch. När tron var stark på att gratistidningar kunde vara en god affär i en förändlig mediebransch.
Den 13 februari 1995 sjösattes tidningen Metro. Pensionärer hade anlitats för att dela ut de 200.000 tryckta upplagorna till Stockholms pendlare i tunnelbanan. Upplagorna tog snabbt slut och tidningen fick fäste i stockholmarnas morgonvanor. Efter bara ett par dagar behövdes inte pensionärerna mer. Tidningen blev läst ändå.
Idén med en gratistidning kom från grundarna Monica Lindstedt, Robert Baunderhielm och Pelle Andersson som började smida planerna redan 1992. Men för att genomföra idén om en nyhetstidning som helt skulle klara sig på annonsintäkter krävdes finansiering. Något som löstes genom förhandlingar med Stockholms lokaltrafik – och Jan Stenbeck.
Investeringen som Jan Stenbecks investmentbolag Kinnevik gjorde i Metro inför starten var på 50 miljoner kronor. Det räckte för affärerna skulle ta fart. Succén med upplagan i Stockholm fick Metro att satsa vidare, men med blandat resultat. En satsning på en prenumerationstidning i form av Metro Weekend gick snabbt i graven på grund av den hårda konkurrensen med mediekoncernerna Schibsted och Bonnier.
Efter några år började Metro dock spridas i Sverige. Metro Göteborg introducerades 1997 och året efter kommer Metro Malmö. Bara två år efter Metros grundande kom de första upplagorna i utlandet då tidningen etablerade sig i tjeckiska Prag.
Efter millennieskiftet expanderade Metrokoncernen kraftigt. År 2000 noterade Stenbecksfären Metro på Stockholmsbörsen och gratistidningen värderades i slutet av året till 6 miljarder kronor. Sedan starten hade Metro då omsatt över 16 miljarder kronor och annonsintäkterna ökade. Men ambitionerna kostade, och investeringen 1995 var inte den enda som Kinnevik behövt göra för att rädda idén om en tidning tillgänglig för alla.
Metrokoncernen inledde milleniet med stora ekonomiska problem. Trots den höga omsättningen redovisade Metro år efter år förluster och från börsnoteringen till 2008 uppgick den samlade förlusten till 1,6 miljarder kronor.
2002 fanns tidningen i 23 utgåvor i 15 länder. Endast tidningarna i Sverige, Prag och Ungern hade svarta siffror. Första kvartalet redovisade koncernen en förlust på 223 miljoner kronor. Resultatet blev att Jan Stenbeck med Kinnevik sålde av delar av sitt aktieinnehav i TV4 till konkurrenten Bonnier för 200 miljoner kronor. En summa som sattes direkt in i Metros förlusttyngda verksamhet. Samtidigt gjorde Kinnevikkontrollerade MTG klart att de även ville sälja resten av andelarna i TV4. Efter detta fick Metro stoppa sin expansion för att fokusera på sin lönsamhet.
Men de upprepade förlusterna märktes på Metros börsvärde. 2008 gick konkurrenten Schibsted in som delägare och köpte 35 procent av aktierna i Metro för 350 miljoner kronor. I slutet av samma år värderades hela Metro till endast 450 miljoner kronor – långt från de 6 miljarder som Metro varit värt 8 år tidigare.
Jan Stenbecks favoritprojekt inom hans sfär uppgavs vara just Metro-satsningen, vilket skulle kunna vara förklaringen till Kinneviks fortsatta tilltro och stöd till mediekoncernen. När han avled 2002 var det många som undrade hur det skulle gå med Kinnevik och Metros relation.
Kinneviks stöd till Metro fortsatte emellertid med Jan Stenbecks dotter, Cristina Stenbeck vid rodret. 2012 köpte investmentbolaget ut koncernen från Stockholmsbörsen och stod kvar som ensam ägare för Metro International. För att kunna göra det lade investmentbolaget ett bud på 815 miljoner kronor för att köpa ut övriga aktieägare.
Trots Metros haltande ekonomi har tidningen nått flera framgångar med sina upplagor. 2008 tog tidningen plats i Guinness rekordbok, som världens största dagstidning med 18,5 miljoner läsare. Under 2010 läser så pass många stockholmare Metro att den kan anses vara större än Dagens Nyheter, och blir då huvudstadens största dagstidning.
Det fortsatta stödet från Kinnevik var fortsatt fast trots att Metro både internationellt och i Sverige visat på vikande siffror. Så sent som i fjol uttalade sig Kinneviks dåvarande vd Lorenzo Grabau i media positivt om tidningen och han såg med förväntan fram emot hur Metro skulle passa in i bolagets nya digitala fokus.
Sedan dess har en hel del hänt i Kinnevik som just nu står utan vd, och 2017 har inletts med andra tongångar mot Metro. Efter 17 år i Stenbecksfären hamnar svenska Metro nu utanför. Investeringen på 50 miljoner kronor som Jan Stenbeck gjorde vid starten 1995, får investmentbolaget nu tillbaka när Mats Qvibergs investmentbolag Custos köper gratistidningens nordiska del för samma summa.
Affären med Metro i Stockholm var menad som en framgångssaga för Jan Stenbeck och Kinnevik. Istället slutade den, med lite god vilja, på plus minus noll.
