Hoppa till innehållet

Myndighet: Klarna bryter mot Bolunds nya lag hos H&M

Trots en skärpt lagstiftning valde Klarna att fortsätta lyfta fram sina egna fakturor i modejätten H&M:s nätbutik. Nu väljer Konsumentverket att slå ned på agerandet.

H&M:s vd Helena Helmersson, finansmarknadsminister Per Bolund (MP) samt Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski.
H&M:s vd Helena Helmersson, finansmarknadsminister Per Bolund (MP) samt Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski.Foto: Di.

Regeringen med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i spetsen förbjöd i somras betalbolag från att använda avbetalning eller krediter som det förvalda betalmedlet inom e-handeln. Syftet sades vara att göra krediter till ett ”aktivt val” från konsumentens håll och skydda svenskar mot överskuldssättning.

Marknadsledaren Klarna, som enligt egen utsago hanterar ungefär hälften av alla transaktioner inom den svenska e-handeln, ställde sig starkt kritiska till förändringen. 

Därefter valde Klarna att införa ett upplägg hos storkunden H&M HM B +0,53%Dagens utveckling som innebar att en 30-dagarsfaktura, som är avgiftsfri så länge kunden betalar i tid, blev det första och förvalda betalningssättet i modejättens nätbutik. 

Nu slår Konsumentverket ned mot Klarnas agerande. I ett färskt beslut, som Di tagit del av, menar de att bolaget bryter mot den nya lagen för betaltjänster. I H&M:s nätbutik finns nämligen andra alternativ som traditionell direktbetalning genom kort, som enligt myndigheten borde ha premierats.

”Lagstiftningen är tydlig vad gäller detta, ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte visas först och får heller inte vara förvalt om det finns andra betalningssätt”, skriver Rudina Muliqi, jurist på Konsumentverket, i beslutet.

Det är första gången som ett bolag utreds för att ha brutit mot den nya lagen av Konsumentverket, som har tillsynsansvar över kreditmarknaden tillsammans med Finansinspektionen. 

Klarna ska ha återkommit med ett svar till Konsumentverket senast den 8 januari. Myndigheten strävar efter självständiga rättelser, varför hot om ekonomiska viten först kan bli aktuellt i ett senare skede.

När Di kontaktar Klarna för att låta bolaget besvara kritiken hänvisar de till ett blogginlägg från kommunikationschefen Johan Gustafsson. 

Bolaget menar att det i dag finns tekniska problem med att identifiera huruvida ett köp görs via ett kredit- eller debitkort. Därför har de har valt att betrakta H&M:s samtliga betalalternativ som en kredit, vilket enligt Klarna skulle betyda att de inte felaktigt premierat något betalsätt i strid med lagstiftningen.

”Konsumentverket tycks nu anföra att alla typer av kortbetalningar, även kreditkortsbetalningar, ska betraktas som en direktbetalning, vilket i så fall skulle innebära att kortbetalningar måste presenteras före avgiftsfri faktura i e-handelskassor. Ökad tydlighet är positivt för hela branschen och vi kommer naturligtvis svara Konsumentverket och bistå på alla sätt vi kan”, konstaterar Johan Gustafsson.

Det är inte e-handelsbutiken utan betaltjänsteleverantören som ska bära det rättsliga ansvaret om lagen inte följs, varför H&M just nu slipper undan kritik.

Klarna påpekar att H&M inte har använt sig av deras allomfattande kassalösning, en produkt som kallas för ”Klarna Checkout”, utan till exempel har en annan teknikleverantör för de betalningar som görs genom kort. Johan Gustafsson menar att många handlare själva styr hur kassan ska vara designad, vilket gör frågan ännu mer komplex.

”Dessvärre är det en praktisk omöjlighet för en betaltjänstleverantör att ha fullständig kontroll över varje enskild e-handlares utformning av sin kassa.”

H&M äger knappt 1 procent av aktierna i Klarna, som tidigare i höstas värderades till 93 miljarder kronor i samband med en större nyemission.

Läs mer: Riksdagen gick på Bolunds linje – betalalternativ för e-handeln regleras 

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera