Hoppa till innehållet

Nätbutiken Matsmart ökar intäkterna med 130 procent

Matsmart sålde i fjol 2 022 ton mat som annars skulle gått till spillo. På kuppen fördubblades bolagets intäkter till 159 miljoner kronor.

Matsmarts grundare Ulf Skagerström, Karl Andersson (även vd) och Erik Södergren.
Matsmarts grundare Ulf Skagerström, Karl Andersson (även vd) och Erik Södergren.

Nätbutiken Matsmart lanserades i januari 2014 med affärsidén att köpa livsmedel som annars skulle ha slängts och sälja det på nätet till ett lägre pris än i kedjornas butiker. 

Rabatterna uppgår i regel till mellan 20 och 90 procent av ursprungspriset. Orsakerna varierar, men ofta handlar det om förpackningsbyten, säsongsvaror samt korta eller passerade bäst-före-datum.

Under 2017 tog försäljningen rejäl fart för Matsmart, enligt en färsk årsredovisning som Di Digital har tagit del av. Intäkterna landade på 159,3 miljoner kronor, en ökning med nästan 130 procent från 69,3 Mkr året innan.

”Det är superkul. De största anledningarna är nya kunder som hittat till oss men också lojaliteten hos våra kunder, när de väl hittat till oss så återkommer de gärna”, säger Karl Andersson, vd och medgrundare.

Förlusterna ökar, men betydligt långsammare än intäkterna. Minusresultatet landade på 40,3 Mkr under fjolåret, i jämförelse 32,3 Mkr 2016.

”Vi investerar för att kunna fortsätta växa. Främst i marknadsföring samt lager och logistik”, säger Karl Andersson.

Det finns inga planer på att i närtid visa upp svarta siffror på sista raden, enligt Karl Andersson, även om bolaget aktivt arbetar med att förbättra nyckeltalen för att så småningom nå lönsamhet.

Matsmart grundades av Karl Andersson, Erik Södergren och Ulf Skagerström och för tillfället finns tjänsten i Sverige, Norge och Finland. Det finns planer på att öppna i fler länder i Norden och Europa, antingen senare i år eller under 2019.

Läs mer: Matsmart fyller på kassan – ska expandera utanför Norden 

Förra året sålde Stockholmsbolaget totalt 2 022 ton mat som annars skulle ha gått till spillo, enligt egen utsago.

”Marknadsföringen gör mycket för att locka nya kunder, men det handlar framför allt om 'mun till mun' vilket vi är mest stolta över”, säger Karl Andersson.

Under inledningen av 2018 hade Matsmart en omsättningstakt på runt 250 till 300 Mkr, enligt vad Karl Andersson tidigare uppgett för Di Digital, men han vill ännu inte ge någon prognos för helåret.

”Vi har haft en kraftig tillväxt de första kvartalen och försäljningen håller i sig”, säger han.

Sedan starten har Matsmart tagit in runt 175 Mkr i riskkapital från en namnkunnig investerarkrets. På ägarlistan finns bland andra Northzone, Norrsken Foundation, Axel Johnson-sfärens startupgren D-Ax, samt Avito-grundarna Jonas Nordlander och Filip Engelbert.

Överraskande nog hoppade även möbeljätten Ikea på tåget i början av 2018 och klev in som delägare.

”Vi kommer inte att utnyttja plattformen initialt, men man vet aldrig vad som händer i framtiden”, har Krister Mattsson, chef för corporate finance på Ikea Group, tidigare sagt till Di Digital.

Kan det bli aktuellt med fler kapitalrundor i närtid, eller är ni nöjda?

”Eftersom vi satsar på tillväxt just nu så kommer mer externt kapital behövas, men vi är inte i en runda nu”, säger Karl Andersson, vd på Matsmart.

Läs mer: Ikea öppnar för fler techförvärv 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera