Annons

Nätbutikernas knep – tjänar pengar på skuldsatta: ”Driver folk till delbetalning”

Klarna och Qliro är två av de största aktörerna på betalmarknaden.
Klarna och Qliro är två av de största aktörerna på betalmarknaden. Foto: Di/TT/Press.
De flesta stora svenska nätbutiker tjänar extra mycket pengar när deras kunder betalar på kredit, uppger sex källor med god insyn för Di Digital. I vissa fall får e-handlarna även en del av intäkterna som uppstår när kundernas fakturor går vidare till inkassobolag. ”Man driver tillsammans folk till delbetalningar”, säger en källa.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Av de stora detaljhandlarna på nätet – en grupp som inkluderar CDON, Adlibris, Apotea, Nelly och Jollyroom – har ”de flesta” numera sockrade avtal där man delar på betalbolagens kreditintäkter, enligt fyra av Di Digitals källor.

Detta innebär att nätbutikerna tjänar pengar dels när när de säljer en vara, dels när betalningen skjuts upp och i vissa fall även när fakturan leder till förseningar och inkassokrav.

Därmed tjänar svenska e-handlare på att värva kreditkunder åt betalbolag som Klarna, Qliro, Svea Ekonomi och Collector.

”Man driver tillsammans folk till delbetalningar”, säger en källa med lång erfarenhet av den digitala betalmarknaden.

Butikerna kan styra kunderna mot krediter på olika sätt.

En del av vårt partnerskap med handlarna är en intäktsdelningsmodell, vilket tidigare kan ha varit relativt unikt, men sedan dess blivit mer standard.

Modehandlaren Na-kd lockar med att låta kunderna ”shoppa nu” och betala nästa månad. Hos Sportamore och Nelly är fakturor via Klarnas respektive Qliros checkoutsystem det förifyllda alternativet när Di Digital når kassan.

Flera av Di Digitals källor drar paralleller till den gamla postordermodellen, där butiken tjänar relativt lite på varans hyllpris men betydligt mer på kundens avbetalningsplan.

För e-handelsbolag med små marginaler kan de extra pengarna från kreditbolagen vara skillnaden mellan att gå med förlust och generera vinst.

”För ett bolag som säljer kläder kan den delen av affären addera en till två procent på sista raden”, säger en källa.

Di Digital har varit i kontakt med ett tiotal stora e-handlare och fyra stora svenska betalaktörer. Många av de som har återkommit är förtegna om hur deras avtal ser ut och hänvisar till affärssekretess.

Bygghemma, Lyko och Sportamore bekräftar alla tre att de får en del av intäkterna som uppstår när deras kunder betalar med kredit. Deras leverantörer är Svea Ekonomi, Qliro och Klarna.

”Vi har olika avtal med olika handlare, men hur de ser ut är inte något vi berättar om i detalj”, säger Magnus Törnblom, presschef på marknadsledaren Klarna.

Han menar att Klarna inte ersätter e-handlarna mer än under tidigare år när de värvar kreditkunder.

Enligt Di Digitals uppgifter ska Klarna ha erbjudit en andel av fakturabeloppet som ”kickback” till e-handlarna så tidigt som 2014, och så sent som under 2019.

Flera källor menar att konkurrensen inom betalmarknaden, och låga marginaler för många e-handlare, är skälet till att en del av kreditintäkterna nu har börjat komma butikerna till del.

Qliro – som grundades 2014 som en konkurrent till Klarna – var tidiga med att erbjuda en andel av sina totala vinster på varje avbetalningskund, snarare än några procent på fakturabeloppet.

”En del av vårt partnerskap med handlarna är en intäktsdelningsmodell, vilket tidigare kan ha varit relativt unikt, men sedan dess blivit mer standard”‚ säger David Lundqvist, affärschef på Qliro.

I vissa fall får nätbutikerna även en del av de ”negativa” intäkter som uppstår när kundernas fakturor går vidare till inkassobolag. Då tjänar e-handlarna alltså inte bara pengar på själva varan, utan även när kunderna inte har råd att betala sina lån.

”Vi har inga sådana avtal i dag, och har inte haft på väldigt länge”, säger David Lundqvist, affärschef på Qliro.

David Lundqvists intryck är att ”i princip alla stora aktörer” i dag har någon form av intäktsdelningsmodell med sina betalbolag.

”Klarna vill inte ha en sådan modell, men jag tror de måste eftersom andra har sådana avtal. Det är min bedömning”, säger Pär Svärdson, vd på Apotea.

Pär Svärdson vill inte gå in på detaljer kring sitt eget avtal med Klarna.

”Självklart är det problematiskt med en affärsmodell som bygger på att kunderna missar att betala. Även för näthandlarna, som riskerar missnöjda kunder”, säger en källa som sitter i styrelsen för ett av de större e-handelsbolagen.

Både Qliro och Klarna framhäver att betalbolagen inte har något att tjäna på att göra sina kunder missnöjda.

”Varken vi eller våra handlare försöker driva konsumenter till kreditbetalningar som de inte vill ha”, säger Klarnas presschef Magnus Törnblom.

”Det skulle skapa friktion och en dålig kundupplevelse, som skulle skada både oss och våra handlare.”

Di Digital har utan framgång sökt Jollyroom, Na-kd, Adlibris, Babyshop och Svea Ekonomi.

Läs även: Anders Borgs fintechbolag skickar allt fler till Kronofogden 

Läs även: Klagomålen mot Klarna väller in 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies