Hoppa till innehållet

Northzone och Creandum pytsar in pengar i norsk quizjätte

Creandum, Northzone och Microsoft Ventures deltar i en investeringsrunda i snabbväxande norska quizbolaget Kahoot.

Erik Harell, vd, och barn som spelar Kahoot. Foto: Kahoot. Kollage.
Erik Harell, vd, och barn som spelar Kahoot. Foto: Kahoot. Kollage.

Den norska quiz-plattformen Kahoot (NTL) har erhållit 10 miljoner dollar i finansiering från nya och befintliga investerare, motsvarande cirka 83 miljoner svenska kronor. Det rapporterar norska E24.

Kahoots plattform används främst i skolor som en del i undervisning. Pengarna som tas in är öronmärkta för produktutveckling och för att utöka bolagets kommersiella aktiviteter. Kahoot har för avsikt att utveckla nya produkter såsom en mobilapp och en plusversion av Kahoot för företagsmarknaden.

Läs även: Spelprofilen tar in pengar till sin quizplattform

”Det här kapitalet kommer i en väldigt viktig fas av Kahoots utveckling. Vårt team har gjort ett fantastiskt jobb med att öka användarbasen. Den har vuxit över 60 procent på årsbasis och nu har vi 50 miljoner aktiva användare. De här pengarna kommer att hjälpa oss att fortsätta användartillväxten och öka intäkterna”, skriver Eilert Hanoa, som är Kahoots styrelseordförande, i ett pressmeddelande.

Den aktuella finansieringsrundan leddes av nya norska privatinvesterare från Norge tillsammans med nuvarande investerare vilket inbegriper Microsoft Ventures, Creandum och Northzone.

Kahoot tog in 10 miljoner dollar även förra året, när Microsoft gick in som ägare i bolaget. 

Kahoot aviserade i juni en betaversion tillgänglig på både iOS och Android som avser expandera bolagets spelbaserade inlärningsmodell bortom klassrummet.

Kahoot grundades 2013 och plattformen har 50 miljoner aktiva användare i månaden från mer än 180 länder.

Läs mer: Quizkampen tar steget in i Indien

Finwire / Di Digital

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera