Northzone och Creandums quizbolag köper norsk kollega
Med över en miljard spelare tar det norska quizbolaget Kahoot marknadsandelar i snabb takt. Nu köper bolaget, som backas av Northzone, Creandum och Microsoft, en norsk kollega.
Fredrik Björkman
Text
Det norska quizbolaget Kahoot har seglat upp till att bli en av de största inlärningsplattformarna i Skandinavien.
Nu köper bolaget upp sin norska kollega Poio, en plattform som hjälper barn att lära sig läsa.
”Vi är imponerade av hur Poio redan hjälpt fler än 100 000 barn i Skandinavien att lära sig läsa på ett fantastiskt sätt”, säger Åsmund Furuseth, vd och medgrundare av Kahoot.
Poio backas sedan tidigare av Schibsteds riskkapitalplånbok Growth. Affärens storlek ligger på 6,5 miljoner dollar, motsvarande 62 miljoner kronor.
Under sommaren ska Poio lansera sin tjänst även i Storbritannien, i förhoppning om att kunna växa rejält på den större marknaden. Genom ”gamification”, eller spelifiering, ska barn kunna lära sig läsa på ett roligt sätt.
Kahoot grundades 2013 och bolagets plattform används framför allt i skolor i undervisningen, men även under sportarrangemang och events.
Under 2018 hade plattformen, enligt bolaget självt, över en miljard medverkande spelare i över 200 länder. Tidigare i maj köpte Kahoot upp matematikappen Dragonbox. Strategin tycks alltså vara expansion via uppköp.
”Med förvärven av Dragonbox och Poio tar Kahoot två jättekliv framåt. Det mest spännande är att Kahoot nu i grunden är på god väg att totalt omdefiniera hur en digital plattform för lärande ser ut”, säger Fredrik Cassel, partner på Creandum.
Under 2017 klev de svenska riskkapitalbolagen Northzone och Creandum in när bolaget tog in cirka 83 Mkr i en investeringsrunda. Dessförinnan hade Kahoot tagit in 10 miljoner dollar, motsvarande drygt 95 Mkr, från bland andra Microsoft.
Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden
Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.
– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.
Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.
– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.
Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.
– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.
Hållbar produktion under två sekler
Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.
– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.
Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.
– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.
Höga krav på råvaror
Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:
– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.
Förbättringar för kommande generationer
Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.
– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.
Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.
– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev