Annons

De stora hoten mot Klarna finns i Sverige

Di Digitals reporter Johannes Karlsson.
Di Digitals reporter Johannes Karlsson.
Från ett lönsamt finansbolag i Europa till ett förlustdrivande tillväxtbolag med planer på världsherravälde, så kan man beskriva Klarnas omställning under 2019. Hittills ser strategin ut att gå bra – förutom i Sverige som blivit en alltmer betungande marknad. Det skriver Di Digitals reporter Johannes Karlsson.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Nu står det klart att Klarna under 2019 mer än fördubblade sina kreditförluster till nästan 1,9 miljarder kronor. Det handlar om utställda lån som inte har betalats tillbaka av kunder eller som Klarna bedömer inte kommer kunna återbetalas.

Den kraftiga ökningen ser illavarslande ut vid första anblick, särskilt som intäkterna bara ökade med 31 procent till 7,2 miljarder kronor. Men den behöver inte vara fullt så betungande för Klarna på längre sikt. En av huvudanledningarna till varför Klarna måste sätta av allt större belopp som säkerhet är tillväxten i länder som USA.

Där har Klarna lanserat ett antal nya produkter med längre återbetalningstid. Bolaget är också mer liberalt med sina förseningsavgifter, som ligger mellan 5-27 dollar beroende på storleken av köpet och hur kunden väljer att dela upp betalningen.

I Sverige är påminnelseavgifterna ungefär lika stora för de olika krediterna, men det kan också tillkomma en saftig dröjsmålsränta på uppemot 24 procent. När Klarna nu satsar hårt i USA, och även i Australien, betonar bolaget i sin externa kommunikation att inga dröjsmålsräntor kommer att införas.

Kort och gott kan man beskriva det som att Klarna-kunder i Sverige bekostar tillväxten på deras mer omogna marknader. Det verkar som att strategin har gett resultat, bara sedan maj 2019 har Klarna lockat till sig en bra bit över 2 miljoner nedladdningar av sin app i USA. Bolaget lanserade sina tjänster på jättemarknaden redan för fem år sedan, men hade länge svårt att få fäste på marknaden.

Klarna har varit lönsamt på årsbasis sedan 2006, men i fjol vände bolaget till en rörelseförlust på nästan 1,1 miljarder kronor. Men det är knappast överraskande med tanke på att bolaget under det senaste året tagit in nästan 6,3 miljarder kronor i externt kapital. Investerarna har gått in med pengar under förutsättning att Klarna ska lägga i en växel till och gå med förlust.

Läs mer: Miljardförlust för Klarna – kreditförlusterna fördubblas 

Sebastian Siemiatkowskis livsverk har just nu inget behov av att lagra pengarna på sitt bankkonto. Efter nyemissionerna uppgick graden av kärnprimärkapital, som kort och gott kan beskrivas som bolagets buffert, i Klarna till 28 procent vid årsskiftet. Det är en betydligt högre andel än hos storbanker som Handelsbanken, Nordea och Swedbank.

Planen är därmed att fortsätta investera pengarna i produktutveckling, nyanställningar och påkostade reklamfilmer med stjärnor som Snoop Dogg och Lady Gaga. Enligt uppgifter till Di Digital ska Klarna accelerera sin geografiska expansion ytterligare under 2020 och gå in i ännu fler länder.

Men det finns ett stort orosmoln som Klarna oroar sig för och högljutt protesterat mot. Det handlar om konsumentmarknadsminister Per Bolunds (MP) förslag om att begränsa möjligheterna för Klarna, och andra kreditbolag, att framhäva sina egna låneprodukter före direktbetalningar inom e-handeln. 

Om lagförslaget röstas igenom i riksdagen och blir verklighet i sommar kommer det bli ett hårt slag för Klarna. Det mesta pekar på att det nya ramverket klubbas igenom, det finns en bred kritisk opinion i samhället mot de växande konsumentkrediterna, särskilt bland unga.

Det handlar inte bara om att fler svenska kunder då kan tänkas välja direktbetalningar via sitt betal- eller kreditkort framför Klarnas fakturor, utan det ställer stora krav på bolagets organisation.

Till exempel skulle Klarna behöva omförhandla nästan alla avtal de har med e-handlare i Sverige, enligt uppgifter till Di Digital. Om regelverket inte följs är det nämligen betaltjänsteleverantörerna som ska stå till svars – inte den enskilda e-handelsbutiken. 

Det är också oklart hur det skulle påverka utformningen av Klarnas kassalösning hos utländska nätbutiker, eftersom Klarna står under tillsyn av Finansinspektionen i Sverige. 

Kärnfrågan är om Klarnas ambitioner blivit för stora för Sverige. Varumärket är långt mer populärt i andra länder än på hemmaplan, och Per Bolunds regulatoriska hot finns inte på någon annan marknad i hela världen. 

Klarna ser dock inte ut att ha några tankar på att flytta sitt huvudkontor från Sverige. Nyligen stod det till exempel klart att deras dotterbolag i Tyskland, bolagets numera största marknad, ska fusioneras in i det svenska bolaget Klarna Bank AB. 

Det verkar som att Sebastian Siemiatkowski är fast besluten om att vända opinionen till Klarnas fördel, även om det för stunden ser mörkt ut. Eller som han själv skriver i rapporten, med något ödesmättade ord, apropå att det ligger i Klarnas DNA att vara rebeller:

”Vi kan inte, och kommer aldrig, förlora detta.”

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer