Hoppa till innehållet

Nu röstar EU om internets framtid – eller?

Klockan 10 ska EU rösta om två mycket omdiskuterade regler om upphovsrätt. Många har oroats för att internet kommer förändras i grunden. Men frågan är om förändringen blir så stor, och om reglerna ens går igenom, skriver Di Digitals Fredrik Björkman.

EU:s utskott för rättsliga frågor i dag onsdag ska rösta om nya copyrightbestämmelser. Men vilka blir konsekvenserna, frågas sig Fredrik Björkman.
EU:s utskott för rättsliga frågor i dag onsdag ska rösta om nya copyrightbestämmelser. Men vilka blir konsekvenserna, frågas sig Fredrik Björkman.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

"En av vår generations största politiska ödesfrågor"

"Memernas död"

"Automatisk censur sanktionerad av EU"

Domedagsrubrikerna haglar inför att EU:s utskott för rättsliga frågor ska i dag onsdag  rösta om nya copyrightbestämmelser.

Det är EU-kommissionen som i ett försök att få till rättvisare upphovsrättsregler inom unionens digitala marknad snurrat till det rejält. 

Enligt en del av de nya reglerna, artikel 11, tvingas plattformar och webbsidor som själva publicerar eller låter andra publicera material på sin plattform betala licenser för länkat material. Det kan handla om rubriker, artikelbilder, skärmdumpar eller ingress och licensen gäller de allra flesta. Det har i folkmun (läs twitter-mun) kallats för en "länkskatt".

Tanken är att mediehus, såsom min egen arbetsgivare, ska tjäna pengar på innehåll som används eller sprids på andra plattformar. 

Läs mer: EU-ministerns ilska mot tech-jättarna: "Skärp er!" 

Det innebär att Facebook måste börja betala för att länkar till medier ska få finnas på plattformen. Men det innebär också att alla plattformar, oavsett storlek, betalar för licensen. Risken finns att små aktörer inte kan starta eller fortsätta sin verksamhet på grund av kostnaderna.

Den andra regeln som fått uppviglarna att egga upp internetpöbeln är artikel 13, även kallad "meme-dödaren". Den innebär att upphovsrättsligt material måste plockas bort från sajter eller plattformar som tillhandahåller stora mängder material, annars väntar böter. 

En lösning, inte ett krav, är att sidorna och plattformarna skaffar filter som upptäcker upphovsrättsskyddat material. 

Men ett sådant filter skulle vara mycket dyrt, de stora bolagen som Google och Youtube använder hundratals miljoner för sina mycket fyrkantiga och ganska korkade filter. Filterkravet kan bli en rejäl utmaning för de små aktörerna.

En knäckfråga blir förstås hur den svenska regeringen ställt sig till detta.

Läs mer: EU-politikern inför utfrågningen: "Facebooks svar kan påverka lagstiftningen" 

Gällande artikel 11, "länkskatten", är Sveriges position enligt justitiedepartementet att man ställer sig emot den. Man har gått med på en kompromiss som innebär att medlemsstaterna själva får bestämma hur man vill göra. Det bäddar för att det knappast lär bli verklighet i Sverige. Artikel 13 däremot är man positiv till. 

Även om kommissionens tanke är god; de som skapar material ska få betalt, så är lösningen trubbig. Kommissionens tro på att filter kommer kunna skilja på satir, remixer och andra legitima undantag från regeln är rent av naiv. Vi är nog många som upplevt Facebook, Instagram eller Youtubes automatiserade algoritmer som ska göra just det jobbet – det går sådär...

Dessutom behöver vi inte riktigt ställa fram domedagsklockan än. Enligt källor med insyn kommer förslaget inte gå igenom i parlamentet som det är utformat nu, det finns ingen majoritet.

Kritikerna av förslagen är å sin sida sentimentala romantiker som tänker tillbaka på en svunnen tid på "the internets". 

Det är inte dagens internet man är orolig för, det är gårdagens. En tid när vem som helst kunde starta en sida som fick stort genomslag genom att öppna upp för användning av material på vilket sätt som helst.

Det är 4chan-gänget innan althögern tog över som skriker högst. 

I dag domineras internet av de stora giganterna. Google har 90 procent av marknadsandelarna på sökningar, Facebook används av 2 miljarder användare varje månad och Youtube dominerar videomaterialet på nätet. 

Klockan 10 avgörs alltså inte internets öde, det avgjordes för länge sedan.

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera