Hoppa till innehållet

Nu röstar EU om upphovsrätten – men två svenska ledamöter struntar i omröstningen

I dag röstar EU-parlamentet om de kontroversiella upphovsrättsregler som bland annat kan göra att länkar till nyhetsartiklar avgiftsbeläggs. Men två svenska ledamöter som ställt sig emot förslaget väljer att strunta i omröstningen helt och hållet.

Lars Adaktusson, EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.
Lars Adaktusson, EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.Foto: Jessica Gow (TT).

(Di Digital/Visby) EU-kommissionens initiativ om nya upphovsrättsbestämmelser på den inre digitala marknaden har väckt starka känslor. Den 20:e juni röstade utskottet för rättsliga frågor i EU-parlamentet igenom förslaget.

I dag klockan 12 är det dags för nästa steg i processen. Hela parlamentet avgör om förslaget ska gå igenom och därmed gå vidare till förhandling mellan medlemsstaterna i ministerrådet. Röstar parlamentet däremot nej till förslaget så måste det göras om och parlamentet ska då ta ställning till det igen i september.  

Många svenska ledamöter har antingen struntat i politikerveckan i Almedalen eller åkt tillbaka till parlamentet i Strasbourg för att kunna delta i omröstningen. Men enligt en kartläggning som Di Digital genomfört är det två svenska ledamöter som valt att stanna på Gotland.

Läs mer: Kritiserade förslaget fick grönt ljus - nu kan EU:s länkskatt bli verklighet 

Lars Adaktusson (KD) har tidigare bloggat till sina läsare om att han ställer sig bakom tanken om nya upphovsrättsbestämmelser men motsatt sig förslagen eftersom de inte helgar målen, enligt parlamentarikern.

”Vi är tveksamma till förslaget av flera skäl. Jag tycker att artikel 11 och 13 har flera brister. Hade jag varit på plats så hade jag röstat nej”, säger han när Di Digital träffar honom i Almedalen.

Det är framför allt två delar av förslaget som uppmärksammats, inte minst i sociala medier där starka åsikter uttryckts. Den ena, artikel 11, innebär att plattformar och webbsidor som själva publicerar eller låter andra publicera material på sin plattform måste betala licenser för länkat material. 

Artikeln har kallats för en "länkskatt" och innebär att en delning av rubriker, artiklar, skärmdumpar eller ingresser som länkar till material som någon annan skrivit tvingar plattformen att betala upphovsrättsinnehavaren.

Den andra bestämmelsen, artikel 13, innebär att upphovsrättsligt material måste plockas bort från sajter eller plattformar som tillhandahåller stora mängder material så fort som möjligt, annars väntar böter. 

Kritikerna pekar på att alla aktörer därmed måste ha ett slags filter som ska kunna hitta material och ta bort det om det befaras innehålla upphovsrättsskyddat material. Något som skulle kunna bli mycket kostsamt sett till att exempelvis storbolag som Google, Youtube och Facebook har lagt ner hundratals miljoner på sina filter, en omöjlighet för mindre aktörer.

Läs mer: Max Andersson (MP): “Censurmaskinen” är inte svaret på svenska artisters problem 

Lars Adaktusson valdes förra året in i KD:s partitopp till andra vice ordförande och satsar på en riksdagsplats. Därmed har han nedprioriterat sitt arbete i Europaparlamentet för att komma in i riksdagen i valet i september.

”Ibland är det så i politiken att man har flera uppdrag och måste göra prioriteringar”, säger han.

Men ditt huvudjobb just nu måste ju ändå vara att rösta i de här frågorna?

”Ja, men mitt jobb just nu är också att kandidera till riksdagen och representera partiet som presidiemedlem och Almedalsveckan är oerhört viktig. Sedan ser jag ju att den här frågan kommer tillbaka. I september blir det förhoppningsvis en viktigare omröstning än i dag.”

Det är viktigare att vara här än att rösta i frågan just nu?

”Så kan man säga om man vill spetsa till det men båda delar är naturligtvis viktiga. Jag är vald för att representera väljarna i Europaparlamentet men jag har också andra politiska uppdrag. I det här gick det inte att göra båda delarna, då måste man välja ett av dem.”

Den andra folkvalda parlamentarikern som valt att inte åka tillbaka till parlamentet för att rösta i frågan är socialdemokraten Anna Hedh. 

”Alla frågor är viktiga och det är kul när frågor får en skjuts, den här frågan är en sådan fråga. Men vi har frågor varje dag som är viktiga och som inte får uppmärksamhet”, säger hon.

Läs mer: 118 kompositörer och låtskrivare: ”EU, skydda våra rättigheter nu!” 

Anna Hedh ställer sig mot förslaget och hoppas att den inte kommer gå igenom. Men trots att Anna Hedh alltså tycker att frågan är viktig och motsätter sig förslaget, så väljer hon att stanna i Almedalen.

”Jag tog beslutet för ett år sedan att jag skulle vara här. Vi har delat upp oss i vår grupp och jag är här i Almedalen den här gången. Vi är i stort sett på alla omröstningar. Men vi har också ett uppdrag att synas utåt, vårt enda uppdrag är ju inte att rösta”, säger hon.

Fast ditt uppdrag gentemot dina väljare måste ju vara att rösta i frågorna i parlamentet?

”Det är klart att det är olika uppdrag jag har gentemot mina väljare. Den här gången blev det såhär, att frågan blev uppmärksammad men det dyker upp saker under Strasbourgveckorna som vi måste prioritera och nu blev det såhär, så är det.”

Totalt sitter 20 svenska politiker i EU-parlamentet, där minst två alltså inte kommer att dyka upp i Strasbourg. Från samtliga 28 medlemsstater finns 751 parlamentariker representerade.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera