Biografen Capitol i Stockholm fick 1,67 miljoner kronor, brädspelet Drakborgen fick 3,4 Mkr och hjärnträningspannbandet Mendi drog in 31 Mkr. Det är några exempel på svenska projekt som fått in finansiering direkt från privatpersoner via olika plattformar.
Ibland sker kampanjerna genom att de som investerar får första tjing på en ny produkt och ofta till rabatterat pris eller så sker det till en aktieväxling eller rena lån med ränta. Det kan också användas av företagen som marknadsföring eller för att hitta testanvändare.
”Vi lanserade på Kickstarter eftersom vi behöver 'early adopters' som kan och vill testa produkten och bidra till data som vi kan använda”, sa techprofilen Moha Bensofia, vd på Mendi, efter gräsrotsfinansieringen som blev den största i sitt slag globalt inom mental hälsa.
Läs mer: Han räddades från döden av Daniel Ek och blev tech-sfärens ”legosoldat”
EU och den svenska regeringen vill att gräsrotsfinansieringen ska växa. Från november i år ska därför nya lagar kring gräsrotsfinansiering instiftas. På så sätt kan även svenska projekt och plattformar vända sig till hela EU utan att behöva söka tillstånd i respektive land.
”Det här blir ett viktigt steg framåt. Det finns många spännande företag som kan bidra till innovationskraft till Sverige och det här kan bidra till att de kan fortsätta växa”, säger Åsa Lindhagen, finansmarknadsminister (MP), om den lagrådsremiss som överlämnats i dag.
I Sverige finns i dag ett tiotal aktörer. Plattformen Tessin fokuserar på fastighetsprojekt och har lockat investerare som miljardären Ililja Batlan. Tessin kommer att göra en notering på First North genom ett omvänt förvärv senare i slutet av maj.
Läs mer: Nasdaq godkänner fastighetplattformen Tessins notering
Men samtidigt har Di Digital rapporterat om flertalet fall där småsparare varit missnöjda. Genom åren har det skett flertalet konkurser och återbetalningar som skjutits fram flera år med åtal som följd hos Tessin. Di Digital har också rapporterat om hur börsvärdet kollapsat i svenska Funded By Me sedan noteringen.
Läs mer: Småsparare i kläm efter nytt bostadsfiasko – drabbade får ”hemligt” brev
Genom ökad information till de som investerar och större befogenheter från Finansinspektionen ska även fler våga investera genom gräsrotsfinansiering, hoppas Åsa Lindhagen.
”Det ökar möjligheterna för inte minst små och medelstora företag att söka kapital på det här sättet”, säger hon.
Bland annat handlar det om att investerarna ska få tydlig och relevant information och behöva visa för den ansvariga plattformen att de förstår riskerna med investeringen. Detta ska i sin tur öka möjligheterna för små och medelstora företag att söka kapital genom gräsrotsfinansiering.
Vissa kritiker har pekat på att de hade önskat mer information under projektens gång för att förstå varför förseningar uppstått och betalningar dröjt. Enligt Åsa Lindhagen har dock regeringen valt att fokusera på kontroll innan investeringen sker, till exempel att den som söker kapital inte är dömd för ekonomisk brottslighet.
”Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska få de befogenheter som behövs för att se till att plattformar för gräsrotsfinansiering uppfyller de krav som ställs på dem. I fråga om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår vi att FI ska ha mer långtgående befogenheter än vad EU-förordningen kräver”, säger Åsa Lindhagen.
Regeringen arbetar även på att ta fram regler för andra typer av gräsrotsfinansiering än de som regleras på EU-nivå, till exempel lån till konsumenter och investeringar i svenska privata aktiebolag.
”Vi ligger långt fram i Sverige och det är viktigt att småspararna är skyddade”, säger Åsa Lindhagen.
Den nya lagen ska träda i kraft den 10 november.
