1,5 miljarder kronor i riskkapital gick enligt Di:s databas Nordic Tech List till digitala vårdbolag i fjol och i sektorn finns flera bolag som värderas till över 1 miljard kronor.
Men åsikterna går isär huruvida den snabba utvecklingen är positiv eller inte. Inifrån vården grundar sig kritiken bland annat i att nätvårdsbolagen tar pengar från primärvården och att dubbelbesök orsakade av felbedömningar i digitala vårdappar leder till att patienten ändå måste besöka läkare i fysisk form.
Nu börjar forskningen svara på delar av kritiken och under onsdagen släpps en studie från en grupp forskare vid Jönköpings högskola som har kartlagt vårdmönster hos patienter som söker digital vård i länet.
Totalt har 10 400 patienter som sökt vård genom bland annat Kry och Min Doktor undersökts. Majoriteten är positivt inställda till den digitala vård de fått och skulle rekommendera tjänsterna för andra, visar studien.
Patienterna själva uppger att den största vinsten är att de själva kan välja tid och plats för vårdmötet. Ett annat motiv kan vara att de de vill hushålla med vårdens resurser.
Flera patienter som intervjuats i studien uppgav att de använde digitala vårdtjänster för att enklare besvär, så att primärvården skulle kunna lägga sin tid på patienter med ett mer komplext vårdbehov.
90 procent av de undersökta patienterna hade bara sökt digital vård, det vill säga de har inte behövt komplettera med ett fysiskt primärvårdsbesök.
Studien presenteras under onsdagen på ett seminarium som anordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Marie Morell, som är ordförande i sjukvårdsdelegationen som bland annat ansvarar för frågor som rör digital vård på SKL, menar att det alltid kommer att dyka upp problem i nya och omogna marknadsområden.
”Jag tror att en stor del av den kritik som finns bottnar i en osäkerhet kring var vi är på väg och vad den egna rollen som yrkesverksam kommer bli”, säger hon.
Från SKL:s sida vill man avdramatisera digitaliseringen inom vården, konstaterar hon:
”Det här är någonting som alla behöver arbeta med. Det spelar ingen roll om du är en privat aktör som kallar dig för nätdoktor eller om du jobbar på en vårdcentral eller klinik, du kommer behöva använda digitala verktyg.”
Samtidigt visar rapporten att bland personer över 66 år så är det bara fyra per 1000 som har använt sig av digitala vårdmöten. 70 procent av patienterna i studien är under 30 år.
Enligt studien kan det vara en naturlig följd av att yngre personer är mer vana att använda sig av digitala verktyg i sin vardag.
Ett annat problem är också att på många digitala vårdappar samt på 1177.se sker identifieringen med BankID vilket betyder att det både krävs ett svenskt personnummer och ett bankkonto.
”Det har varit svårt att hitta något annat sätt som skulle vara bra för att logga in. Det är också viktigt för oss att känna att det finns en någorlunda säkerhet och trygghet i de här tjänsterna”, säger Marie Morell och fortsätter:
”Men det arbetas på. Det är andra myndigheter som har det uppdraget att titta på om Sverige skulle kunna ha en annan typ av digitalt ID-system. Det är viktigt att fortsätta följa.”
Flera av de intervjuade patienterna önskar att även primärvården börjar erbjuda digitala möjligheter i högre utsträckning.
”Det håller på att utvecklas inom ganska många områden, Stockholm har ju en sådan tjänst i dag och Östergötland har en sådan tjänst och så vidare så det här pågår nu ganska brett inom fler och fler områden. Vi måste försöka hitta sätt som är smidiga och smarta där patienten på ett så enkelt sätt som möjligt kan ha en kontinuerlig kontakt med sin vårdgivare. Och också sätt där vården kan arbeta på ett så smart sätt som möjligt och använda sina resurser så klokt som möjligt”, säger Marie Morell.
LÄS ÄVEN: Sänkt ersättning – nätläkare rasar: ”Att strypa oss riskerar folks hälsa”