I februari visade en granskning från Di Digital att bara en bråkdel, eller 0,7 procent, av miljardinvesteringarna från riskkapitalbranschen går till bolag grundade av kvinnliga entreprenörer. Kartläggningar från tidigare år har gett liknande resultat om en snedfördelad balans mellan könen inom den svenska techsektorn.
Nu har forskare vid Luleå tekniska universitet i en ny studie kommit fram till att riskkapitalister har förutfattade meningar om både kvinnor och män som inte stämmer överens med deras faktiska prestationer.
Läs mer: Granskning: Kvinnliga entreprenörer får mindre än 1 procent av riskkapitalet
I studien har forskarna granskat ansökningar från totalt 126 olika företag som kommit in till elva statliga svenska riskkapitalaktörer. Av dessa bolag drevs 43 procent av kvinnor och 57 procent av män.
Grundarens kön visade sig ha stor inverkan på hur de karaktäriseras av de statliga investerarna. I stora drag anses företagande kvinnor inte ha samma förmåga eller en lika stor vilja att satsa på tillväxt som män.
”Föreställningarna som finns om både kvinnors och mäns företagande är varandras motsatser. Det blir en polarisering där det ena värderas högre och det andra lägre”, säger Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, en av medförfattarna till studien.
Den nya studien visar att det bland de statliga finansiärerna finns fyra särskilt tydliga föreställningar:
– Kvinnor är tveksamma till att låta företaget växa, medan män vill satsa på tillväxt.
– Kvinnor har inte resurser att satsa på hög tillväxt – män har det.
– Kvinnors företag underpresterar, mäns företag presterar väl.
– Kvinnor är försiktiga och riskaverta. Män är ambitiösa och risktagande.
Men när forskarna tittade närmare på hur de 126 olika bolagen presterat finansiellt kunde de slå hål på stereotyperna som rena myter. Sammanlagt granskades 22 nyckeltal hos bolagen – däribland försäljningsvolym, investeringsvilja och tillväxt i antal anställda och omsättning.
”Vi kan konstatera att det inte finns några statistiska skillnader, inte i ett enda av nyckeltalen som vi har tittat på. Därmed finns alltså inget som bevisar att mäns företag presterar bättre och når bättre resultat än vad kvinnors gör”, säger Malin Malmström.
Läs mer: Män rankades högre än kvinnor av riskkapitalister – trots liknande prestationer
De felaktiga föreställningarna har stor påverkan på hur det svenska riskkapitalet fördelas mellan könen, menar Malin Malmström. Tidigare forskning från Luleå tekniska universitet har visat att kvinnliga entreprenörer i snitt fick 25 procent av sitt efterfrågade kapital, medan männen fick mer än hälften.
”Finansiering är ju direkt nödvändigt för att ett företag ska kunna utvecklas. Det innebär att kvinnors företag just nu löper större risk att underprestera eftersom man inte har möjligheten att växla upp. Eftersom att 30 procent av Sveriges företag drivs av kvinnor kan man enkelt konstatera att mycket potential i näringslivet just nu går till spillo.”
Riskkapitalisternas stereotyper om könen är ofta omedvetna och beror på större strukturer i samhället, enligt Malin Malmström, vilket gör att det är svårt att förändra situationen i en handvändning.
”Investerarna är till viss del medvetna om att de tycker specifika saker om kvinnor respektive män, men menar att det inte har betydelse när de ska bedöma enskilda fall. Det kan vi nu motbevisa”, säger hon.
Läs mer: Startupgrundaren: Vi kvinnor granskas på ett tuffare sätt
Stereotyperna ser ut på liknande sätt hos både kvinnliga och manliga investerare. En ökad andel kvinnor på beslutsfattande positioner hos riskkapitalbolagen skulle därmed inte lösa problemet helt och hållet, menar Malin Malmström.
”Det kan vara en del av lösningen, men det räcker nog inte fullt ut. Både kvinnor och män är nämligen med och skapar, bär och driver föreställningarna. Därför måste vi förändra vår syn på vad entreprenörskap innebär, ifrågasätta tidigare beslut och till exempel inte ha en övertro på personen bara för att det är man”, säger hon.
Att riskkapitalinvesteringar i sin natur har stort personfokus gör det ännu svårare att påverka fördelningen av kapitalet mellan könen, enligt Malin Malmström, såtillvida de underliggande strukturerna inte förändras.
”Riskkapitalet vill ju få en hävstångseffekt på sin investering. Då är det en sak att titta på siffrorna och prognoserna, men osäkerheten för framtiden är ändå ofta stor. Därför går man till individen och bedömer vilken potential denne har att förverkliga prognoserna”, säger Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation.
Studien har gjorts av fyra forskare och professorer vid Luleå tekniska universitet, förutom Malin Malmström även Jeaneth Johansson, Aija Voitkane, samt Joakim Wincent.
Läs mer: Sophia Bendz om hur riskkapitalet fördelas: ”Deprimerande – måste ändras”
