Digital vård är ett växande fenomen i samhället. Mer än häften, hela 53 procent av alla svenskar använder sjukvårdens digitala tjänster för att boka ett fysiskt läkarbesök. Det visar undersökningen Svenskarna och internet för 2019 som ges ut av Internetstiftelsen.
Detta innebär att vård ligger trea på listan över tjänsterna svenskar använder mest, efter Skatteverkets e-tjänster och e-betalningar i kollektivtrafiken.
Några av de mest populära digitala vårdtjänsterna är e-recept, e-remisser och onlinebokning av tid hos läkare. Just tidsbokning online har ökat med närmare 400 procent under de senaste två åren i Stockholm, enligt rapporten.
Att en av tio svenskar använder digital vård som alternativ till fysiska besök visar att invånarna vill möta vården på nya sätt.
Även användandet av vårdappar som möjliggör digitala läkarbesök ökar snabbt. Enligt en kartläggning från SVT Nyheter Örebro har antalet digitala vårdbesök ökat från 200 000 till över 550 000 under 2018, konstaterar man i undersökningen.
Dessa typer av digitala läkarbesök utförs både i landstingens appar och via privata appar som Kry, Min Doktor och Doktor.se. Men trots den snabba tillväxten har de ännu inte slagit igenom på bred front. Endast 11 procent av befolkningen får idag vård i appar.
Trots detta har man på vårdappen Kry en ljus syn på slutsatserna i undersökningen.
”Det är mycket positivt att vi ser en ökad digitalisering av vården. Att en av tio svenskar använder digital vård som alternativ till fysiska besök efter bara dryga två år visar att invånarna vill möta vården på nya sätt. Användningen av digitala alternativ för att få vård bara har börjat”, säger Livia Holm, Policychef på Kry.
Kostanden för nätläkarna är både hög och omdiskuterad, konstaterar man. Nu har dock landstingen på allvar tagit upp konkurrensen med de privata aktörerna. Region Stockholm har exempelvis lanserat vårdappen ”Alltid öppet”.
Enligt undersökningen är äldre människor ofta i högre grad i behov av sjukvård än yngre. Trots detta använder endast 40 procent av de äldre än 65 år sjukvårdens e-tjänster och endast 4 procent av dem gör digitala läkarbesök. Detta ser man som en utmaning som myndighetssverige bör ta i beaktning, konstaterar man i undersökningen Svenskarna och internet.
På landsbygden, där avstånden till vården ofta är längre än i städerna, borde nyttjandet av sjukvårdens digitala tjänster kunna vara högre än i städerna. Men förhållandet är det motsatta.
I dagens Sverige tenderar barnfamiljer att nyttja digitala vårdtjänster mer än andra. Det gäller i synnerhet digitala läkarbesök. Kvinnor är också generellt i högre grad användare än män.
Personer med högre utbildning är också överrepresenterade bland de som tyr sig till digitala vårdtjänster. Lågutbildade riskerar därmed att hamna utanför den digitaliserade vården. För vårdappar som ersätter läkarbesök finns dock ingen signifikant skillnad i utbildning.
De som riskerar att hamna utanför den digitala sjukvården totalt sett, utöver vårdappar, är enligt undersökningen de med lägst utbildning och de som är äldre än 65 år, i synnerhet de allra äldsta över 75 år.
