På uppdrag av regeringen har Göran Stiernstedt i flera år utrett hur digitaliseringen påverkar det svenska vårdsystemet. I dag lämnades slutbetänkandet över till socialminister Lena Hallengren (S).
I utredningen har bland annat nätläkarnas roll utvärderats. Ett överraskande förslag, som riskerar vända upp och ner på bolagens affärsmodeller, handlar om att de borde tvingas att även erbjuda fysisk vård i samtliga landsting som de är aktiva i.
Det skulle sannolikt innebära kraftigt ökade kostnader för bolagen.
”Den här typen av förslag kan minska patienternas valfrihet och tillgänglighet till vård. Istället för att ge förslag på hur tillgängligheten ska ökas i hela landet blir det här nu ett bakslag för jämlikheten”, säger Livia Holm, utvecklingschef på Kry.
I dagsläget erbjuder så väl Doktor24, Doktor.se, Min Doktor och Kry sin vård genom region Sörmland på pappret, där de driver egna vårdcentraler eller har avtal med underleverantörer.
Nätläkarna drar i dag nytta av en öppning i lagen som innebär att alla patienter har rätt att söka vård hos andra landsting, så kallad ”utomlänsvård”. På så sätt behöver inte bolagen ha fysisk närvaro över hela landet.
Men om det nya förslaget skulle gå igenom kan Kry inte längre erbjuda vård i hela landet, enligt Livia Holm.
”Den här typen av förslag kan minska patienternas valfrihet och tillgänglighet till vård. Istället för att ge förslag på hur tillgängligheten ska ökas i hela landet blir det här nu ett bakslag för jämlikheten”, säger hon.
Hon får medhåll av Jonas Vig, som är vd på konkurrenten Min Doktor, som varnar för konsekvenserna.
”Krav på fysisk etablering, genom förvärv eller samarbete, innebär såklart att vi skulle behöva fundera över var vi vill och kan erbjuda en digital tjänst. Detta leder med hög sannolikhet inte till en mer jämlik vård i landet”, säger han.
Region Sörmland är det landsting som har lägst patientavgifter, vilket innebär att kunden bara betalar 100 kronor ur egen ficka för att få vård genom en app.
Läs mer: Sänkt ersättning – nätläkare rasar: ”Att strypa oss riskerar folks hälsa”
Utöver det får nätläkarbolagen en ersättning av landstingen för den utförda vården. Nivåerna har tidigare kritiserats för att vara höga och sommaren 2019 valde Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, följaktligen att besluta om en sänkning från 650 till 500 kronor. Den har däremot inte verkställts ännu.
Flera av de större aktörerna har tidigare vittnat för Di Digital att de redan med ersättningsnivåer på 650 kronor går minus på läkarbesöken.
Läs mer: Nätläkarnas nya kassakor: Psykologhjälp och vård av psykiska sjukdomar
Nätläkarbolagen själva brukar framhålla att de digitala vårdgivarna gör skäl för pengarna genom att avlasta den fysiska primärvården. Men i sin utredning konstaterar Göran Stiernstedt att det ännu inte går att bevisa.
”I dagsläget kan vi inte svara på om så sker vad gäller arbetsbörda, men med den ersättningsmodell som är vanlig riskerar de totala kostnaderna att öka”, skriver han i utredningen.
Som svar på utredningen planerar Kry att tillsammans med flera andra aktörer i branschen skriva ett remissvar till regeringen.
”Göran Stiernstedt konstaterar själv att en av de största ojämlikheterna i vården i dag är de regionala skillnaderna. Men det är ju den han cementerar med sina krav – eftersom han föreslår något som kommer ge olika förutsättningar till vård. Beroende i vilken region du är i kan du ha, eller inte ha, tillgång till ett digitalt vårdcenter”, säger Livia Holm på Kry.
Jonas Vig på Min Doktor tycker att Göran Stiernstedts utredning fokuserat allt för mycket på att genomlysa just nätläkarbolagen.
”Vi blev förvånade över att det är ett så digert utbud av förslag på hur man ska bromsa aktörer med primärt digital profil, men att det i övrigt är så knapert med konkreta lösningsförslag för att öka effektiviteten inom sjukvården, säger han.
Di Digital har sökt socialminister Lena Hallengren (S), men hon avböjer genom sin pressekreterare att kommentera utredningens förslag i dagsläget.
