Sedan den nya allmänna dataskyddsförordningen, gdpr, infördes i maj 2018 har anmälningarna ökat lavinartat till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Under 2020 fick myndigheten 4 600 anmälningar om personuppgiftsincidenter och 3 200 klagomål från enskilda samt fattade beslut i över 1 000 ärenden om tillstånd till kamerabevakning.
”Under året inledde vi 52 tillsynsärenden och avslutade 53. I 15 tillsynsärenden fattade vi beslut om sanktionsavgifter på totalt 150 miljoner kronor”, kommenterar Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för IMY, i ett uttalande.
Endast två tillsynsärenden ålades med sanktionsavgifter från IMY 2019 samtidigt som antalet anmälningar då var fler. Enligt myndigheten minskade anmälningarna på grund av pandemin.
Drygt 70 procent av klagomålen riktas mot privata företag där en stor andel är enskilda individer som säger sig inte fått sina rättigheter tillgodosedda, till exempel rätten till information eller rätten till radering.
Sanktionsavgifternas storlek är beroende på allvaret i överträdelsen men också organisationens storlek. För företag är sanktionsavgiften maximalt 20 miljoner euro, motsvarande drygt 200 miljoner kronor, eller maximalt 4 procent av den totala omsättningen globalt och för myndigheter maximalt 10 miljoner kronor.
Det syns särskilt i att Google tilldelades den största sanktionsavgiften förra året på 75 miljoner kronor.
Redan 2017 konstaterade myndigheten efter en utredning att det var svårt för privatpersoner att få bort resultat från sökmotorn som innehöll deras namn. Enligt gdpr ska en person ha ”rätt att bli glömd” om uppgifterna är oriktiga, irrelevanta eller överflödiga.
Google har dock överklagat och avgiften sänktes till 52 Mkr i förvaltningsrätten. Just nu ligger ärendet ligger för prövning i kammarrätten, enligt IMY.
Di Digital har tidigare rapproterat att Sverige placerar sig högt i en jämförelse med andra EU-länder i antalet gdpr-relaterade anmälningar och sanktionsavgifter.