Digitalt förmedlade bolån med lägre ränta än de storbankerna erbjuder har blivit verklighet i Sverige det senaste halvåret.
Hittills har två bolag – Avanza-ägda Stabelo och Schibsteds Hypoteket – testat modellen där pensions- och försäkringsjättar står för kapitalet i stället för banker. De två bolagen förvaltade i januari uppemot 15 miljarder kronor, enligt Di Digitals uppgifter. Kundernas intresse var stort.
Utmanarna har alltså gläntat på dörren till en bolånemarknad som enligt SCB var värd 3.000 miljarder kronor 2017.
Om den nya bolånetjänsten Enkla lyckas med sitt mål – att ta in tiotals miljarder kronor i år och kanske 100 miljarder över 18 månader – kan hotet mot storbankernas kära kassako bli avsevärt större.
Den spaning som Klarna-chefen Sebastian Siemiatkowski upprepat så många gånger genom åren – att digitala uppstickare skulle börja äta upp bolånekakan inom en snar framtid – verkar till slut besannas.
Med det sagt så är Enklas nyfunna affär inget på förhand givet framgångsrecept.
Det är visserligen en trygghetsfaktor att bolaget erbjuder kunderna att flytta lån som redan har kreditbedömts av en bank. Men belåningsgraden som Enkla godtar – 85 procent av bostaden – är betydligt högre än den högre tröskel som Stabelo och Hypoteket har på 60–65 procent.
Det är helt klart en riskfaktor, särskilt eftersom den svenska bostadsmarknaden det senaste året har sett svajigare ut än på länge.
Därtill är det inte säkert att bolaget lyckas ta in de 100 miljarder man gärna talar om. Fonden fylls stegvis och därför måste Enkla kontinuerligt visa upp en fungerande affär. Det är alltså upp till bevis för det relativt oprövade startupbolaget.
Om bolåneutmanarna lyckas kan en relativt stor del av marknaden bli deras.
Föregångslandet man brukar peka på är Nederländerna. Där har stora kapitalförvaltare kunnat diversifiera sina portföljer med bolån. Risken ökar, men det gör också möjligheten till avkastning i ett läge där unikt låga räntor håller nere vinsterna på bostadsobligationer.
I Nederländerna står denna nya bolåneform för omkring 10 procent av bolånemarknaden. Om Enklas affärsmodell går hem, och de övriga utmanarna också lyckas, kommer bolånefonder plötsligt ha minst 4 procent av marknaden.
De som ivrar för denna typ av bolån menar att Sverige – med sina digitaliserade invånare och banker som länge njutit av stora bolånemarginaler – skulle kunna bli ett starkt fäste för denna typ av affär.
Blickarna bör riktas mot de svenska storbankerna. När Di Digital i januari frågade hur de såg på det nya hotet viftade alla utom SEB bort risken för konkurrens.
Det är nog dags att ställa samma fråga en gång till.