Hoppa till innehållet

Pandemieffekten – programmeringshajp bland unga kvinnor: ”Vill ha en del av den här kakan”

Dubbelt så många unga kvinnor än män vill starta företag utifrån färdigheter de skaffat under pandemin, och fler unga kvinnor vill lära sig programmera. Det visar en undersökning som Kantar Sifo och mjukvarubolaget Red Hat har gjort bland 3 000 svenskar.

Mia Thomsen är marknadschef på mjukvarubolaget Red Hat i Norden och har analyserat resultatet från den svenska delen av studien kring nya vanor under pandemin som har utförts av Kantar Sifo.
Mia Thomsen är marknadschef på mjukvarubolaget Red Hat i Norden och har analyserat resultatet från den svenska delen av studien kring nya vanor under pandemin som har utförts av Kantar Sifo.

6 procent har lärt sig programmera på egen hand under pandemin. Det kommer fram av en Kantar Sifo-undersökning bland 3 000 personer i Sverige, som har gjorts på uppdrag av det amerikanska mjukvarubolaget Red Hats nordiska filial. 

I undersökningen har man ställt frågor kring till svenskar mellan 18–65 år om vad de har gjort under pandemin. Datainsamlingen gjordes via en webbenkät och urvalet kom från Kantar Sifos panel. Totalt genomfördes 3 000 intervjuer, varav 1 531 personer var män och 1 469 kvinnor.

Av de i studien som har börjat lära sig att koda under pandemin saknar tio procent anställning och 36 procent tidigare högskoleutbildning. Många säger också att de vill lära sig att koda, men 47 procent har svårt att veta hur de ska ta sig an det.

”Att 6 procent har börjat koda under pandemin är ett kvitto på att det finns ett intresse. Det finns ett större intresse bland unga kvinnor än unga män, och kvinnorna gör det ofta för att starta bolag”, säger Mia Thomsen, marknadschef för Red Hat i Norden.

35 procent av kvinnor mellan 18–25 år vill lära sig koda, jämfört med 31 procent bland männen. Det är dock mer viktigt för kvinnorna, nästan tre gånger så mycket bland 18- till 25-åringar, att ha en kompis eller partner som kodar för att börja själv. 

Utslaget på alla åldrar råder ett jämlikt förhållande, och för 25–36-åringar är det däremot ett statligt ekonomiskt stöd som lockar.

Det är också fler kvinnor mellan 18 och 25 år som vill starta företag med hjälp av det de lärt sig under pandemin. Nästan dubbelt så många – 9 mot 5 procent – i åldrarna 18-25 procent.

”Det finns en ny generation av unga kvinnor som vill ha en del av den här kakan”, säger Mia Thomsen om att programmeringsjobb domineras av män.

Läs också: Duon hoppade av konsultjätten PWC – startar eget: ”Behövs något nytt”

Av de mest populära aktiviteterna under pandemin kom programmering på fjärde plats. Innan den matlagning, träning och hantverk.

”Pandemin har skapat ett momentum som det är viktigt att ta vara på. Den har också satt fingret på var det finns brister”, säger Mia Thomsen.

Hon pekar på att många av de som har svarat att de är intresserade av att lära sig kodning jobbar inom offentlig sektor, som i sjukvården eller skolan. 

”Där har man blivit mer eller mindre intvingad i att accelerera digitala lösningar. Det kan ju vara så att kvinnor ser att de kan göra skillnad där och att det är därför intresset är så stort”, säger Mia Thomsen.

Red Hat har också ett egenintresse i undersökningen i och med att de jobbar med mjukvaruutveckling. Undersökningen har även gjorts i andra delar av Europa och med totalt 30 000 respondenter.

I höst planerar Red Hat i Sverige att anordna ett kodningsevent för flickor i årskurs 6, något bolaget också har gjort i England, Spanien och USA.

”Vi ska kopiera det programmet och pratar nu om i vilka städer vi ska anordna eventet”, säger Mia Thomsen.

I undersökningen säger 30 procent att kodning borde stå på schemat redan i grundskolan och 40 procent i gymnasiet.

Läs också: Gratis verktyg ska få fler bolag att anamma öppen källkod: ”Blir bättre produkter” 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera