Av: Miriam Olsson Jeffery, Silicon Valley-korrespondent
Rim:
Midvintersolen står hög och klar,
miljarderna i Silicon Valley flöda.
Techbolagen äntrat börsen har,
samtidigt som de pengar blöda.
Ett av dem stod dock med rumpan bar,
och siffrorna var för röda.
Plötsligt fanns det inga börsplaner kvar
och Softbank fick gå in och stödja.
Motivering:
Vid årets början stod techbolagen uppradade – redo för börsen. Taxitjänsten Lyft var först ut i mars, och är också det bolag som har tappat störst värde. Över 40 procent från introduktionspriset i skrivande stund. Efter kom Pinterest, Zoom, Uber, Fiverr och den omtalade direktnoteringen för Slack. Sist ut var Peloton. Alla bolagen har, förutom Peloton, gått ner. Uber med nära 30 procent. Majoriteten av dem går inte med vinst, vilket i och för sig inte är ovanligt för techbolag som går till börsen i dag. Men det har börjat komma ikapp dem.
Förutom Pelotons börsnotering i september i år var också tanken att kontorsuthyraren Wework skulle äntra New York-börsen. En plan som slutade i en kollaps. Det pratas om ett ”före och efter Wework”, som har visats sig vara ett luftslott med en upptrissad värdering. Bolaget har tagit in och bränt stora mängder med pengar, och gjort ett nummer av att vara ett techbolag. Det har ifrågasatts från branschen, där tyckare istället kategoriserar bolaget att vara i fastighetsbranschen. Den excentriske grundaren Adam Neumann har fått stiga av, tusentals anställda har fått gå och bolaget håller just nu på att sälja av olika enheter. Wework förlorade 1,25 miljarder dollar under tredje kvartalet i år.
Enligt en beräkning från Wall Street Journal har ett värde på över 100 miljarder dollar gått upp i rök från techbolagen under året. Wework-fiaskot har skakat om rejält och vi har sett en justering på den publika marknaden. Samtidigt är fonderna överfulla med kapital och riskkapitalinvesteringarna slår rekord. Var den ekvationen tar vägen får vi se nästa år.
Av: Johannes Karlsson, reporter
Rim:
På andra sidan Atlanten väckte de ramaskri
På gator och torg skapades hysteri
Men det spelar ingen roll när riskkapitalet subventionerar idén
Politiken i Sverige är nog lite för klen
Motivering:
Det blev året då tekniksektorn på allvar vill avgöra hur både människor och gods transporteras i och kring städerna. Precis som många andra trender i Europa så föddes elscootern i USA. Det spännande i det här fallet var att den redan där fick mycket kritik och väckte ramaskri – men att europeiska riskkapitalbolag ändå valde att kopiera idén.
Stockholm är den stad med allra flest aktörer, runt 10 stycken. Förmodligen beror det på viss flathet i regleringar från politiker – i Storbritannien och Tyskland har de ju faktiskt varit helt förbjudna i perioder.
Konsolidering på marknaden väntar, genom sammanslagningar eller uppköp. Jag tror att den pågående vintern blir avgörande. Vilka klarar av att komma helskinnade ur den? Som tur är har ju snön lyst med sin frånvaro hittills.
Intressant är även framstegen för självkörande lastbilsbolag som svenska Einride. Här är den adresserbara marknaden förmodligen ännu större i volym. Det märks inte minst då industrijättar som Ericsson investerat i bolaget – de behöver hitta användningsområden för sina 5G-nät när de väl rullas ut.
Av: Jonas Leijonhufvud, reporter
Rim:
Hur pass pank är denna mjuka bank?
Motivering:
Om Wework är årets största techbolagskris så utgör dess storägare Softbank den största potentiella krisen i techbranschen. Efter att ha tjänat storkovan på Alibaba och tagit in smått ofattbara 100 miljarder dollar i sin Vision Fund 2017 har grundaren Masayoshi Son blivit techvärldens okrönta kung. Han har formligen dränkt dussintals techbolag i pengar. Det hela påminner om dotcom-bubblan, när samspelet mellan riskkapital och teknik ledde till en överoptimisrtisk pengarullning som bara kunde sluta på ett sätt.
Just nu framstår Wework som ett skolbolagsexempel på hur fel det kan bli när all form av kostnadskontroll kastas ut genom fönstret i jakt på tillväxt och världsherravälde. Härdsmältan Wework kommer ta många år att verka ut, och är ett hårt slag mot Softbanks anseende och dess planer om att ta in pengar i en andra Vision Fund.
Men även Softbanks investeringar i bolag som Uber, Slack och One Connect är ifrågasatta. En gemensam nämnare är mer eller mindre kaotiska noteringsprocesser, som antingen lett till en svag kursutveckling eller till kollaps.
Andra uppmärksammade exempel på illa skötta investeringar är: hundpromenadsappen Wag, som fick lite för mycket att röra sig med, och tyska Wirecard, som tycks ha trixat med bokföringen.
Vidare har Softbanks finansiering ifrågasatts. Dagens Industris stjänreporter Andreas Cervenka har bland annat kritiserat Softbanks höga belåning och ”Bernie Madoff-liknande upplägg”. Detta eftersom 40 procent av Vision Fund består av ett skuldinstrument som garanterar investerarna en avkastning på sju procent per år.
”Av Vision Funds presentationsmaterial framgår att pengarna till räntan kan tas från det kapital som investerarna skjutit till. Med andra ord: kunderna betalar sina egna vinster, en konstruktion som påminner om svindlaren Bernie Madoff”, skrev han i mitten av oktober 2019.
Softbanks begynnande kris är 2019 års största händelse i techsektorn. Hur det hela slutar lär klarna under 2020.
Av: Björn Wallenberg, reporter
Rim:
Snön lyser vit på takets nock,
framför granen står en julebock,
men barnen sitter fastlimmade vid sin älsklingsapp... Tiktok
Motivering:
Trots handelskriget blev 2019 ett genombrottsår för kinesiska techbolag i väst. Och det var tingeltangel-tech snarare än nätverksteknik som ledde vägen. Medan tekniktunga Huawei klämdes åt kunde den fjäderlätta sociala medier-appen Tiktok dansa conga in i pojk- och flickrummen och göra ägarbolaget Bytedance till världens högst värderade startup.
Av: Julia V. Caesar, reporter
Rim:
Techjätten lanserade valuta
centralbanker och politiker sa sluta!
bolaget fick hoppa tillbaka en ruta
men om det blir en egen peng får nästa år besluta
Motivering:
Libra är Facebooks globala kryptovaluta för alla – rik som fattig. Planerna på att lansera valutan redan nästa år kom i somras. Men den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Det dröjde heller inte länge innan politiker, centralbanker och EU satte ned foten – privata kryptovalutor kan hota konkurrensen, den finansiella stabiliteten, den personliga integriteten och öppna upp för penningtvätt. Deadlinen 2020 är utsuddad, nu väntar man på att ett regelverk sätts.
Av: Ida Hansson Brusewitz, nyhetschef
Rim:
Börsen på topp och låg ränta
Rekord i pengar var att vänta
Det var många som fick tidiga julklappar i år. Diverse fonder slog nya rekord i år i hur mycket pengar de tog in. Många säger ju till oss att det ser likadant ut i USA, Tyskland och Storbritannien:
* Northzone: 5 miljarder kronor (att jämföra med sin senaste fond på 3 miljarder 2016).
* Creandum: 2,8 miljarder kronor.
* Brittiska Balderton (en storinvesterare i svenska startups): 4 miljarder.
* EQT Ventures: 7 miljarder kronor.
* Bonnier Ventures: Fick glädjande besked efter TV4-affären och får en årlig kassa på 250 Mkr.
Samtidigt har det investerats rekordmycket pengar i svenska startups. Enligt vår summering slog 2019 års investeringar i svenska startups 2018 och landade på över 22 miljarder kronor.
Läs mer: Miljarderna väller in – svenska startups krossar rekorden
Vi har fått sortera hårt i floden av diverse rundor om vilka vi hinner göra nyheter av. Några som utmärkte sig under 2019 var:
* Klarna: 5,5 miljarder – värderingen hoppade upp till 53 miljarder.
* Batteritillverkaren Northvolt: 9 miljarder kronor och order på över 120 miljarder.
* Voi: 824 miljoner kronor.
* Bynk och Tink: 500 Mkr vardera.
Lyssna även på senaste Digitalpodden där vi snackar mer om trenderna 2019 och 2020:
