Hoppa till innehållet

Paradox vd: ”Vi lyckades locka rätt ägare”

Fyra månader efter noteringen handlas Paradox aktie fortfarande 60 procent över teckningskursen. Vd Fredrik Wester, som blivit miljardär på noteringen, slår nu fast att hans okonventionella börsstrategi fungerat.

Fredrik Wester, vd för Paradox Interactive.
Fredrik Wester, vd för Paradox Interactive.Foto: Jack Mikrut

”Det känns som att vår strategi var den rätta”, säger Fredrik Wester, vd för Paradox Interactive.

Bolagets marknadsvärde har sedan noteringen stigit med cirka 60 procent till 5,6 miljarder kronor. Fredrik Wester äger en tredjedel av aktierna, en post värd närmare 1,9 miljarder kronor.

Läs mer: Fredrik Wester nr 10 på listan över Sveriges 27 tech-miljardärer

Det var förra hösten som spelutvecklaren Paradox bestämde sig för att notera bolaget på First North. Efter ett tufft 2014 hade intäkterna börjat strömma in och bolaget såg stabilt ut. De egna spelen gick bra, liksom förlagsverksamheten, och ägare som Spiltan ville få sina andelar värderade.

Man ska inte hamna i ett läge där banken bestämmer tilldelningen

”Samtidigt ville vi kunna köpa bolag med egna aktier”, säger vd Fredrik Wester.

Läs mer: Efter rekordsiffran: Paradox öppnar för förvärv

Ungefär samtidigt, i oktober samma år, köpte man rollspelsföretaget White Wolf, som i dag utgör en självständig licens- och publishingdel inom Paradox.

När styrelsen väl beslutat att man ville notera bolaget började Fredrik Wester ta in offerter från bankerna för att hantera noteringen.

”Men jag tyckte att de hade för stort fokus på institutionella investerare och ville ha för mycket betalt. Efter ett tag började vi tänka: Varför inte göra detta själva? Vi har ju varit bra på PR och på att engagera vår fanbase tidigare”, säger han.

Det som hände sedan är ett stycke företagshistoria.

Istället för att ta hjälp av en storbank valde Paradox att låta Avanza Bank sköta noteringen. De bjöd ut aktier till ett värde på 419 miljoner kronor. Utöver det såldes 100 miljoner aktier via Pepins, en plattform för aktiebaserad crowdfunding. Vidare såldes aktier för 20 Mkr till bolagets fans genom ett hemligt lösenord.

”Jag var helt tagen på sängen av hur bra det gick. Totalt sett var emissionen övertecknad fyra gånger”, säger Fredrik Wester som fortfarande äger en tredjedel av bolaget själv.

Läs mer: Pepins tar in 16 Mkr genom sin egen plattform

Börsnoteringen sticker ut inte bara genom att man vände sig till småsparare och till spelare av Paradox spel. Man var även restriktiv med hur stor andel av bolaget som bjöds ut.

”Vi tackade nej till nästan alla institutionella investerare. Swedbank Robur och Didner & Gerge-fonder köpte en del, men annars var det nästan bara småsparare och kinesiska Tencent som tecknade sig”, säger Fredrik Wester.

I dag sammanfattar han strategin som långsiktigt fördelaktig.
 
”Ägarna är ju våra ambassadörer. Det gäller de småägare som spelar våra spel, men även en ägare som kinesiska Tencent. När de visade ett intresse för oss frågade jag om de såg möjligheter att hjälpa oss med distribution framöver. De sa att de såg sådana möjligheter. Då vill vi ju ha med dem. De är ett av världens största internetbolag”, säger han.

De första veckorna var det långt ifrån säkert att strategin skulle fungera. Aktien steg visserligen genast från teckningskursen på 33 kronor. Men handeln var turbulent och vissa dagar präglades av enorma ras. Många småsparade tog tillfället i akt att ta hem en snabb vinst.

”Det var många som sålde där i början”, medger vd Fredrik Wester.

Som mest handlades aktien till 65 kronor. Men dagens kurs på cirka 53 kronor ser ändå ganska stabil ut om man blickar tillbaka tre månader. Och nu tycker Fredrik Wester att tillräckligt mycket tid har gått för att man ska kunna konstatera att den okonventionella strategin har gått hem.

”Rådet till bolag som vill gå till börsen är att definiera vad ägarna vill ha ut av de hela. Man ska se till att inte hamna i ett läge där banken bestämmer tilldelningen av poster som när man väljer påve och det kommer ut vit rök på slutet”, säger han. 

Trots sju år på vd-posten har Fredrik Wester inga planer på att lämna över makten. Han ser sig själv som en långsiktig ägare och hoppas att Paradox nuvarande ägare, däribland Tencent och Spiltan, känner likadant.

”Jag vill att våra ägare ska bidra till vår framgång. I gengäld ska vi vara så transparanta vi kan. Vi ger inga prognoser och kommer aldrig gå ut med pressmeddelanden för att hajpa börskursen”, säger han.

Kom ihåg var ni läste det först: Paradox siktar på börsen 2016

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera