I maj förra året utsågs Peter Eriksson, Miljöpartiets tidigare språkrör, till digitaliseringsminister.
Den som förvånades över att den portföljen hamnade på hans bord kan blicka tillbaka till 2001. Då genomförde Kalix kommun internetomröstningar, eller rådslag, om till exempel skattenivån i kommunen.
Kommunalrådet hette Peter Eriksson.
”Jag var den första som fick ta emot priset som årets it-kommun när jag var kommunalråd i Kalix. Det är väl inte så dåligt”, säger ministern, som i dag även är bostadsminister.
På lördagen åker Peter Eriksson till Silicon Valley. Under närmare en vecka ska han besöka bolag som Twitter, mjukvarujätten Palantir och World Economic Forum.
Resan sker under en höst då plattformsjättar som Facebook och Google får ta emot allt mer kritik. Dels för att man i allt fler dokumenterade fall tjänat pengar på desinformation, dels för beroendeframkallande produkter som distraherar våra hjärnor.
Podd: Är Facebook vår tids tobaksbolag?
Kodaren som skapade Facebooks like-knapp varnar i dag för funktionens skadeverkningar. Samtidigt framkommer allt fler detaljer om hur ryska aktörer kunnat placera annonsera på plattformen inför valet i USA utan att visa den egentliga avsändaren.
Även i Sverige kan techjättarna sätta myndigheterna ur spel. Nyligen avslöjade Di Digital att transportjätten Uber använt sin teknik för att spåra och vilseleda svenska poliser, något som näringsminister Mikael Damberg inte trodde skedde i Sverige.
Läs mer: Uber svartlistade svenska poliser – spårades via appen
Peter Eriksson menar att det finns en risk att politiker och myndigheter blir maktlösa inför internetjättarna. Det säger han till Di Digital.
”Om vi blundar och kör på kan man säga att vi är maktlösa i någon mening. Men egentligen tror jag att det är en felaktig bild. Jag tror att det finns en betydande möjlighet för påverkan på flera olika sätt. Att ge sig in i en diskussion med företagen är bara ett sätt. Det handlar om hela mediesituationen. Till exempel tycker jag att en viktig uppgift för politiken i dag är att garantera att det finns en seriös journalistik med utbildade journalister som har en möjlighet att bedriva en granskning av de här bolagen”, säger Peter Eriksson.
Många stora internetbolag kan i dag ta betalt av miljontals kunder i ett land utan att skatta där.
Det gäller till exempel Google, Uber och Facebook, som tjänar miljarder kronor på svenska användare men rapporterar dessa intäkter i andra länder. Ofta rör det sig om länder som Nederländerna eller Irland med fördelaktiga skatteavatal.
Spotify gynnas också av upplägget och bedriver ett påverkansarbete mot länder som vill införa lokala skatter på bolagets intäkter, något Di Digital kunde avslöja tidigare i år.
Peter Eriksson bekänner ”viss sympati” för tanken att internetjättarna ska skatta för sina upptäkter där det uppstår. Men regeringen han sitter i håller inte med.
”Det finns olika synpunkter där. Ska man betala skatt där verksamheten bedrivs eller ska man ha det som det är i dag? Det är en viktig debatt. Den gröna hållningen när jag satt i Europaparlamentet var väldigt tydlig. Där ansåg vi att man ska gå över till ett system på europeisk basis där man betalar skatten där man bedriver verksamheter. Men det är inte den svenska regeringens hållning i dag, att ta ett sådant steg. Det är en intressant och viktig diskussion.”
Var står du i den frågan i dag?
”Jag är en lojal medarbetare i den svenska regeringen. Men på ett sakligt sätt måste jag ändå säga att jag känner viss sympati för tanken att man betalar skatt där man bedriver verksamhet. Det är i grunden en sund tanke.”
Att Spotify till exempel då skattar i ett land där de har miljoner prenumeranter?
”Ja, eller att Ikea skattar där man säljer sina produkter. Det är diskussionen som finns. Sveriges intressen i den frågan är att ha det som det är. Vi har många företag som är internationella. Vi kanske vinner som land på att ha det som det är.”
Under besöket i Silicon Valley vill ministern föra fejknyheter och desinformation på tal med Twitter och diskutera hur plattformen tänker kring vilka som får möjlighet att påverka deras användare.
Plattformsbolagen har ett större ansvar för samhällsdebatten än vad de hittills har medgivit, säger Peter Eriksson.
”Jag tycker det är uppenbart att de har ett ansvar. Kanske ett större ansvar än vad de själva har velat tillstå eller erkänna. De har ett betydande ansvar för samhällsdebatten och sådana saker som fake news och politisk annonsering. Då pratar jag om de stora plattformarna. Facebook är en. Google, Apple och Twitter får ses som stora aktörer där.”
Vad kräver du av de här aktörerna?
”Till att börja med vill jag föra en diskussion med dem om den här saken. Hur ser de själva på vilket ansvar de har. På vilket sätt är de villiga att agera för att bidra till att någon form av anständighet och sanningsgrad finns. Också att en seriös journalistik ska kunna fungera. Människor ska kunna lita på det de läser och ser.”
Hur kan man säkerställa att en viss politisk annonsering är okej? Var drar man den gränsen?
”En sak som är viktig är transparens, att det är möjligt att se vem som är avsändare. Att man från ett samhällsperspektiv ska kunna ha en någorlunda god uppfattning om vilka det är som annonserar, vilka som ligger bakom kampanjer och sådär. Hur algoritmerna fungerar är också en viktig fråga i sammanhanget.”
Vad är en dåligt inställd algoritm?
”En ledartext i Aftonbladet häromdagen kallade algoritmerna för en slags vredesmaskiner. Jag vill inte göra det, men vad skribenten Karin Pettersson menade är väl att om man söker på ett visst ord så kan algoritmerna förstärka vissa associationer kring söktermerna. Det kan vara viktigt hur algoritmerna formuleras och det kan också påverka frågor som rör näthat och hur politiska kampanjer bedrivs.”
