Hoppa till innehållet

Peter Sunde: ”Delningsekonomin är extremkapitalism i fårakläder”

Vurmen för den amerikanska drömmen styr den svenska startupscenen. Istället borde vi problematisera och se de bekymmer som skapas av oreglerade plattformar som Airbnb. Det skriver The Pirate Bay-grundaren Peter Sunde på Di Digital.

Peter Sunde är grundare av bland annat The Pirate Bay och Flattr.
Peter Sunde är grundare av bland annat The Pirate Bay och Flattr.Foto: Yvpnne Åsell / Svd / TT

Under sin tid som näringsminister gav Annie Lööf bort 100 miljoner kronor till Facebook i samband med att bolaget skulle bygga en datahall i Luleå. En minister vars parti skall stå för det gröna och liberala pratade sig varm om ett av världens mest övervakande företag, som har som affärsmodell att lägga sig i våra privatliv.

Och datahallen? Den har höjt temperaturen i omgivningen några grader och förbrukar lika mycket ström som 40 000 svenska villor. Och de där 100 miljonerna? De säger Facebook själva inte spelade någon roll för beslutet att bygga hallen i Lule.

Med detta i mitt bakhuvud så läste jag Annie Lööfs debattartikel om att regeringen inte förstår techbolagens vardag.

Hon pratar om hur nya bolag som Spotify ska kunna startas i Sverige. Spotify, detta bolag som återkommer hela tiden i debatter som en svensk framgångssaga, utan att man nämner att det går back hundratals miljoner varje år. Trots allt prat om hållbarhet från centern så vill alltså Lööf ändå främja utländska bolag (Spotify har bara sina anställda i Sverige, intäkterna kommer till länder med andra skatteregler) och tänker inte på hur man får dessa bolag lönsamma på lång sikt.

Vurmen för den amerikanska drömmen styr den svenska startupscenen. 

Och här är mitt stora bekymmer. Vurmen för den amerikanska drömmen är det som styr den svenska startupscenen. Istället för att problematisera och se vilka problem det leder till så brinner Annie Lööf för företag som exempelvis Airbnb. Ett bolag som på många områden lett till höjda hyror för invånarna och allt oftare ifrågasätts av såväl kunder som regeringar. Det som i dagligt tal kallas för delningsekonomi innebär egentligen bara att en ny mellanhand har uppstått, som inte längre behöver tillhandahålla produkter (exempelvis hotellrum eller taxibilar i fallen Airbnb och Uber) utan låter privatpersoner göra det. Samtidigt som man tar 20 procent av inkomsterna för förmedling av kunderna.

Internationellt har man börjat ifrågasätta om detta med delningsekonomi verkligen är så himla bra. Ubers taxichaufförer har börjat känna sig blåsta, och kunderna likaså när de märker att det inte är så mycket billigare. I vissa fall har chaufförerna fått hårda straff för att de inte har licens – till och med i Sverige – utan att få hjälp från sin arbetsgivare.

För det är här skon klämmer som mest: i den nya delningsekonomin finns inte längre begrepp som arbetsgivare och arbetstagare. Istället finns uppdragsgivare och entreprenörer. Du som arbetare ska nu fakturera din uppdragsgivare.

Du kan inte bli arbetslös, bara bli av med uppdrag. Du kan inte strejka (du är ju “din egen chef” med den “frihet” det innebär) och du har svårt att få a-kassa i dåliga tider.

Delningsekonomin är extremkapitalism i fårakläder. De största bolagen i världen är inte längre produkttillverkare. De är inte ens tillverkare av virtuella produkter som det var för några år sedan. Nu har de virtuellt inga produkter alls. De bara förmedlar och tar gott betalt, men tar inget socialt ansvar.

Du kan inte bli arbetslös, bara bli av med uppdrag. Du kan inte strejka och du har svårt att få a-kassa i dåliga tider.

Det som i internets begynnelse handlade om att människor sinsemellan, utan ekonomiska incitament, delade på information, kultur och soffplats har istället fått bli fanbärare för den nya tidens kapitalism. Delningsekonomin handlar inte längre om att dela, utan om att betala en form av skatt till amerikanska storbolag.

Så nej, vi behöver inte bättre regler för affärsänglar. Vi behöver snarare regler gällande under vilka villkor en investering får gå till i svenska bolag.

Vi ska inte göra det lättare för människor att hyra sin bostad på tjänster som Airbnb. Snarare borde vi se till att förhindra att det ska gå att göra vinster på att inte bo i sin bostad när andra står i kö. Vi borde bygga fler hyresrätter för alla människor, inte bara för människor som råkar vara privilegierade nog att få sina bolag investerade i av andra rika människor. 

Vårt samhälle ska inte gå ut på att vi alla ska bli entreprenörer och företagare. När alla har sin egen f-skattesedel så har vi förlorat en stor del av välfärdsstaten. Idag finns det speciella företag som erbjuder a-kassor till egenföretagare, speciella vårdköer för företagare. Allt till en högre kostnad än det som välfärdsstaten sett till att vi alla på lika villkor har.

Detta är den frihet och gröna politik som Annie Lööf förespråkar.

Läs även: Annie Lööf: Bostads-satsa mer på startups

Uppdatering: Efter att den här debattartikeln publicerats har Facebooks pr-byrå Nordic Light hört av sig och hävdar att TT:s uppgifter om strömförbrukning är felaktiga. Datacentret i Luleå förbrukar ungefär lika mycket ström som 4200 svenska villor, inte 40 000 villor som TT uppgett, enligt pr-byrån Nordic Light.


Peter Sunde är debattör, konstnär och grundare av bland annat Flattr och The Pirate Bay.

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera