Hoppa till innehållet

Framtidens jordbruk är mitt i stan: ”Kräver 99,7 procent mindre vatten”

I DN-skrapans källare finns snart Sveriges första underjordiska odling. Plantagon, som utvecklar urbant jordbruk, ska där börja odla örter utan jord. ”Det är hållbarhet 2.0”‚ säger Plantagons Sepehr Mousavi.

Plantagon ska bygga en vertikal odling i källaren på DN-skrapan. Örterna som växer där ska sen säljas på Ica Maxi Lindhagen.
Plantagon ska bygga en vertikal odling i källaren på DN-skrapan. Örterna som växer där ska sen säljas på Ica Maxi Lindhagen.Foto: Jesper Frisk

”Vill du ha lite mynta i ditt vatten?”, frågar Sepehr Mousavi och nickar mot den vertikala växtväggen. Han tar en sax och klipper ner en bit. På väggen växer också basilika, timjan och smultron.

Väggen finns på Plantagons kontor i DN-skrapan i Stockholm och är en prototyp av vertikal odling. Den typen av odling ingår i deras vision för att göra städer mer självförsörjande genom att skapa urbana lantbruk. För att göra detta integrerar de jordbruk, tech och arkitektur, ett arbetsområde som kallas agritechture.

”Vårt system kräver 99,7 procent mindre vatten (än om man odlar utomhus, red:s anm). Och allt vårt vatten återanvänds", säger Sepehr Mousavi.

Plantagon startades 2008 men det är nu i april som de för första gången kommer producera en skörd som kan säljas i matbutik.

Läs  mer: Ikea visar upp snabbväxande "mini-farm" för hemmet 

Sepehr Mousavi är Plantagons hållbarhetsstrateg. Det har gått nästan sex år sedan han först träffade medgrundaren Hans Hassle och lyckades nästla sig in i företaget.

Det var när han studerade i Stockholm som han hade stött på Plantagon och fastnat för deras idé om vertikal odling och växter i höghus. När han sedan fick höra Hans Hassles egna framtidsvisioner blev han övertygad om att han ville dit.

”De hade ingen specifik tjänst för mig men jag sa till honom att jag vill jobba här och sen skapade jag tjänsten för mig själv.”

Han arbetade för företaget i ett halvår innan han officiellt blev anställd som företagets hållbarhetsstrateg. Samma tjänst som han sitter på i dag. 

Intresset för lantbruk och mat hade funnits sedan barnsben då han hade familj som var markägare och maten var en viktig del av kulturen i Iran, där han växte upp. Som tonåring studerade han ett år i USA innan han flyttade tillbaka till Iran för att bli lantbruksingenjör. Efter examen flyttade han runt i olika länder och arbetade inom matindustrin med marknadsstrategi och certifiering av livsmedel.  

Han insåg tidigt att det fanns områden inom industrin som han inte gillade. Han tyckte  inte om hur information kunde hållas från kunderna, bland annat fick de sällan veta hur eller hur långt deras livsmedel hade fraktats. Företagen tänkte inte heller tillräckligt långsiktigt.

Sepehr Mousavi är hållbarhetsstrateg på Plantagon. De skapar utrymmen för lantbruk i urbana miljöer.
Sepehr Mousavi är hållbarhetsstrateg på Plantagon. De skapar utrymmen för lantbruk i urbana miljöer.Foto: Jesper Frisk

”Mat handlade inte om själva jordbruket längre, det var bara den globala logistiken som gällde.”

Efter några år började han istället arbeta med hållbarhet och samhällsansvar inom företag. Även om det till en början var svårt att få något att hända.

”Så fort man ville göra något på riktigt så fick man svaret att det kostade för mycket. Hållbarhet kostade”‚ säger han.

Sepehr Mousavi bestämde sig därför för att lära sig mer om hållbarhet och flyttade till Sverige för att studera ekologiskt lantbruk. Det var i slutet på sina studier som han stötte på Plantagon och Hans Hassle men dessförinnan tyckte han att man sällan tänkte tillräckligt kreativt.

"Jag flyttade till Sverige och blev lite besviken. Jag började förstå varför många tyckte att det var så tråkigt att prata hållbarhet eftersom att de som höll i hållbarhetsflaggan, deras vision var för gammaldags."

I dag är det just kreativa lösningar på hållbara miljöfrågor som Sepehr Mousavi arbetar med. Han kallar det "hållbarhet 2.0"

"En hållbarhet som inte behöver vara kostnadsmässigt tråkig. Konsumenterna har en större röst i dag och de frågar efter det så då blir företagen villiga att göra något extra."

Läs mer: Han vill få dig att äta labb-odlade köttbullar 

Halva tiden arbetar Sepehr Mousavi på Plantagon, resterande tid arbetar han med egna projekt och uppdrag, ofta i olika länder där han konsulterar städer inom hållbarhetsfrågor. Sen november 2017 sitter han också som klimatrådgivare i en kommitté för FN.

För att spara på jordens resurser anser han att framtidens lantbruk behöver komma med fler effektiva och tekniska lösningar.

"För att odla ett salladshuvud ute behövs 250 liter vatten. Odlas den i ett växthus behövs istället 20 liter vatten. Men odlar man salladen i vårt system så behöver den bara 1,2 liter.”

Det som gör att Plantagon kan odla växter på mindre ytor och på vertikalen är att de inte använder sig av jord i sina odlingssystem. De använder sig bland annat av grus som utgörs av den vulkaniska stenen pimsten. Stenen kan ta upp vatten och bevara det i upp till en halv dag och gör så att växterna bara behöver vattnas två gånger om dagen.

Hela Plantagons odlingssystem bevakas och genom data registreras de olika växternas behov. Datan visar också hur mycket näringslösning som ska läggas i plantornas vatten.

Det är fortfarande en bit kvar innan de börjar odla salladshuvuden men under våren ska de börja odla örter och bladiga växter i DN-skrapans källare.

"Vi ska börja odla i april, sen tar det fyra-fem veckor innan den första leveransen. Så innan sommaren ska vi börja sälja dem på Ica Maxi Lindhagen", berättar Sepehr Mousavi medan han visar runt i källaren som brukade vara arkivrum. 

De håller fortfarande på att göra i ordning lokalen. Än så länge är det bara några provisoriska odlingar i ett litet rum bredvid. 

"De stänger av ventilationen i byggnaden under helgen, så vi behöver sätta in ett eget system så att örterna mår bra över helgerna", säger han och pekar mot en hängig basilika som växer i det lilla rummet.

Detta kommer bli deras första så kallade cityfarm men målet är att innan 2020 ha tio odlingar runt om i Stockholm. Pengarna för de två första stadsfarmerna har de fått genom investeringar, den tredje har finansierats genom en crowdfunding-kampanj. 

Företaget har stora visioner på vad som kan göras inom urbant lantbruk men enligt Sepehr Mousavi är denna första stadsfarm särskilt viktig. 

"Vi går från att prata till att visa att det faktiskt är genomförbart."

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera