”Den där utredningen är tyvärr ett sorgebarn”, säger kammaråklagare Thomas Rickardsson.
Förundersökningen gäller Ubers kontroversiella budgettjänst Uber Pop, som lanserades i Sverige under hösten 2014, men lades ned i maj 2016 efter att den olagligförklarats.
Tjänsten fick stor uppmärksamhet eftersom privatpersoner bedrev yrkestrafik utan giltig legitimation under Ubers flagg. Fler än 80 förare har senare dömts till böter i tingsrätten för att i praktiken ha kört svarttaxi.
Tillsammans med en ensam trafikpolis i Stockholm har Thomas Rickardsson sedan hösten 2016 utrett Ubers straffrättsliga ansvar i frågan, eftersom de tillhandahöll plattformen. Men förundersökningen har i praktiken stått stilla i en längre tid.
”För att komma vidare har vi behövt hjälp av en annan kompetens, som vi anser finns hos Ekobrottsmyndigheten, men de har inte varit särskilt intresserade av att hjälpa till, trots påstötningar från chefsnivå”, säger han.
Läs mer: Polisutredningen mot Uber ligger på is
Utredningen mot Uber innefattar bland annat hur pengar har flyttats mellan kunder, förare och bolag inom Uber-koncernen. Polisen har haft svårt att följa pengarna och att kartlägga exakt vilka summor det rör sig om, uppger flera personer med insyn för Di Digital.
”Detta är givetvis mycket frustrerande, särskilt som allt grundarbete, vilket var tämligen massivt, redan var utfört och vi befann oss i slutfasen av utredningen”, säger Thomas Rickardsson.
Läs mer: Skatteverket slår till mot Uber – drog in 102 miljoner på ett år
Skatteverket genomförde dock en utredning av Uber Pop i fjol, som kom fram till att tjänsten totalt drog in 102,9 miljoner kronor i intäkter. Bolaget blev därefter upptaxerat med 16,8 Mkr, bland annat för att ha undanlåtit att betala arbetsgivaravgifter.
I slutet på förra året beslutade åklagarkammaren i Stockholm att föra tillbaka förundersökningen till polisen. Nu bekräftar inspektör Anders Thonfors för Di Digital att den lades ned i slutet på december 2018.
Folk går helt enkelt på knäna. EBM kunde förmodligen inte avvara en enda person.
Eftersom förundersökningssekretess alltjämt råder vill åklagare Thomas Rickardsson inte svara på exakt vilka brottsrubriceringar som utreddes. Ingen av Ubers bolagsföreträdare blev formellt delgivna misstanke om brott.
Han bekräftar dock att det så kallade beställaransvaret, som regleras i yrkestrafiklagen, fanns med i bilden.
”Straffvärdet enligt en sådan rubricering är ganska lågt, maxstraffet är ett års fängelse, vilket inte står i paritet med de intäkter verksamheten genererade så en företagsbot fanns givetvis också med som ett alternativ”, säger Thomas Rickardsson.
Åklagaren kan yrka på företagsbot om personer i ledande ställning, som haft ett särskilt tillsyns- och kontrollansvar i verksamheten, inte gjort vad som krävs för att förebygga brottsligheten. Den högsta bötessumma som kan dömas ut i Sverige är 10 Mkr.
”Vår preliminära bedömning var att framgångsfaktorn på en eventuell företagsbot mot Uber Pop, med säte i Nederländerna, var högst osäker. Brottet i sig har dessutom lågt straffvärde, det är böter eller fängelse i högst ett år som gäller”, säger Niklas Ahlgren, presskommunikatör på Ekobrottsmyndigheten.
När det kommer till resurskrävande ärenden behöver EBM snarare fokusera på grov organiserad ekonomisk brottslighet, uppger Niklas Ahlgren, där stora skattebelopp försvunnit från välfärdssystemet.
Läs mer: Så mycket skatt betalar Uber i Sverige
Åklagare Thomas Rickardsson anser att skuldfrågan snarare ligger på politikerna, som inte gett polis och åklagare tillräckligt med resurser.
”Folk går helt enkelt på knäna och EBM kunde förmodligen inte avvara en enda person på grund av högt tryck även hos dem. Det är tyvärr den krassa verklighet vi lever i”, säger han.
Numera bedriver Uber enbart laglig taxiverksamhet i Sverige, med cirka 190 000 aktiva användare och över anslutna 1 500 förare. Uber är ett av världens högst värderade startupbolag och sägs sikta på en värdering på runt 800 Mkr vid sin förväntade börsnotering under 2019.