Hoppa till innehållet

Postnords vd: ”Det är ingen hållbar situation”

Postnord fortsätter att tappa i omsättning och förlusterna ökar. Samtidigt befinner sig postjätten mitt i en våldsam digital omställning. ”Vi är mitt i stormens öga, på gott och ont”, säger Postnords vd Håkan Ericsson, i en stor intervju med Di Digital. 

Håkan Ericsson är vd för Postnord ett bolag som just nu genomgår en historisk digital omställning
Håkan Ericsson är vd för Postnord ett bolag som just nu genomgår en historisk digital omställningFoto: Evelina Carborn

Det senaste året har Postnord stått i ett ösregn av negativa rubriker. Borttappade brev, missnöjda kunder, massuppsägningar och miljardförluster. Motgångarna har till synes kantat varandra.

Bakgrunden är, i alla fall enligt vd:n Håkan Ericsson, en närmast historisk omställning för det nordiska postväsendet. 

”Brev har funnits i 400 år men det är inte säkert att de kommer att finnas i 400 år till”, säger han. 

Nu visar även den senaste kvartalsrapporten att omsättningen minskar med 5 procent från föregående år, från 9,59 miljarder kronor till 9,08 miljarder. Även förlusten ökade från 270 miljoner kronor i fjol till 291 miljoner för andra kvartalet i år.

Vi träffar Håkan Ericsson på Postnords huvudkontor Arken i Solna, en enorm betongbyggnad ensam på en kulle. Också i lokalerna börjar det bli mer och mer ensligt. Nedskärningarna har gjort att Posten nu bara använder tre av sex plan. 

Personalnedskärningarna har varit, och kommer fortsätta att vara, massiva. I den förlusttyngda danska verksamheten kommer ungefär varannan anställd att ha försvunnit jämfört med 2013-14 när omställningen är klar. Just den danska verksamheten har hamnat i strålkastarljuset i år. Fjolårets förlust på 1,9 miljarder kronor kan härledas till det kraftiga fallet i antalet skickade brev i Danmark. 

”Vi har en modell där vi varje år gör en analys med ett förväntat scenario och ett aggressivt scenario för utvecklingen av brevvolymerna och logistiken. Vi har legat ganska bra i våra prognoser genom åren. Men under 2014 började det springa iväg och vi nådde det aggressiva scenariot”, säger Håkan Ericsson. 

Danmark ligger längst fram i världen när det gäller digitalisering av brev efter att regeringen beslutat att digitalisera all post mellan myndigheter och medborgare.  Postnords traditionella produktionsmodell för brev hängde inte med i det accelererande fallet. 

”Ingenting indikerade att det skulle bli en så extrem utveckling. Vi tappade kanske 10 procent i brevvolym per år och så plötsligt gick det till nära 20 procent. Det var proppen ur. När all myndighetspost började gå digitalt så blev det enklare för företagen att hoppa på. Det blev en snöbollseffekt. Vi tyckte vi hade tagit i ordentligt i våra prognoser men under 2015-16 gick det fortare än vi räknat med”, säger Håkan Ericsson. 

Plötsligt stod det klart att 80 procent av det som varit Postens kärnverksamhet i Danmark kommer att försvinna. Därför tog bolaget avskrivningar på 1,2 miljarder kronor i slutet av 2016 vilket resulterade i den omskrivna rekordförlusten i fjol. 

”Nu är den kostnaden tagen och kommer inte tillbaka. Men vi har 10 000 anställda i Danmark och det kommer att behöva minska i takt med brevvolymerna. Det innebär stora omställningskostnader eftersom vi måste säga upp personal med särskilda villkor”, säger Håkan Ericsson. 

Den danska verksamheten ska nu ställas om så att logistikdelen, alltså paketleveranserna, utgör kärnan.

”Vi räknar med att det i princip ska var implementerat inom två år. När det är på plats kommer vi kunna jobba med runt 6000 personer för att driva det.”, säger Håkan Ericsson. 

Kommer det som hänt med brevvolymerna i Danmark att hända i Sverige?

”Brevvolymerna kommer att gå ned i hela världen. Men Danmark är unikt eftersom man haft lagstiftningen som styrt snarare än att man låtit efterfrågan styra. Vi tror inte att det blir samma hastighet i Sverige. Vi ligger på 6-7 procents årlig minskning i dag och det kommer nog gradvis gå upp ett par procent. Men vi tror inte att det de närmaste åren går upp till 20 procent som vi ser i Danmark.”

Foto: Evelina Carborn

Postens vd Håkan Ericsson har redan skurit bort tusentals tjänster men har fortfarande långt kvar för att anpassa Postnord till en värld utan brev.

 Samtidigt som brevvolymerna rasar har paketleveranserna ökat. Lite i skymundan inträffade en smått historisk händelse i första kvartalet i år. Postens logistikverksamhet omsatte för första gången mer än brevdelen. 

”Vi är mitt i stormens öga, på gott och ont. Skiftet sker just nu. Det positiva är den växande logistikdelen som drivs av e-handelns tillväxt och tillväxt i digitala produkter.”

Läs mer: E-handelns nya vinstlott – provrum på Posten 

Postens två olika delar, brev och logistik, lever nämligen i helt olika verkligheter. Samtidigt som den ena delen genomgår ett stålbad surfar den andra på en tillväxtvåg. 

”Vi har 15 personer på vårt ’Logistic lab’ som har örat mot marken och kan utveckla det konsumenterna efterfrågar. Vi inför fler och fler valmöjligheter kring hur du som konsument kan få dina paket levererade. Vi lyssnar verkligen på kunderna, det har vi blivit bra på nu”, säger Håkan Ericsson. 

Tanken är att Postens app ska vara knutpunkten i kommunikationen med konsumenterna. Tidigare i år infördes möjligheten att växla leveranssätt och till exempel få hemleverans utan kvittens, vilket innebär att paketet kan lämnas vid dörren även om du inte är hemma. 

”Appen ska vara konsumenternas fjärrkontroll gentemot e-handeln”, säger Håkan Ericsson. 

Läs mer: Mat.se börjar leverera direkt till kylen 

Just den sista delen i logistikkedjan, från utlämningsställe till hemmet, är en utmaning som många startupföretag försöker lösa. Drönare, budrobotar, boxar i butiker och en rad andra lösningar testas. Håkan Ericsson är dock övertygad om vilken teknik han tycker är mest lovande just nu.

”Digitala lås. Det är det som är mest intressant just nu. Med digitala lås kan man öppna med en engångskod och leverera direkt till hemmet, garaget eller något annat utrymme”, säger han.  

Postnord har redan testat tekniken med flera aktörer. Med det digitala låsbolaget Glue och Ica har man testat att leverera mat direkt till konsumenters kylskåp. Med Volvo har man testat att leverera till bakluckan på bilar och med Assa Abloy testar man leverans av vanliga paket innanför dörren. Dessutom diskuterar Postnord med olika larmbolag om att testa hur man kan koppla engångsnycklar också till larmzoner. 

Jag tror att det kan bli en stor framtid med digitala låslösningar.

”Jag tror att det kan bli en stor framtid med digitala låslösningar. Sen handlar det också om att kunna erbjuda flera valmöjligheter. Vi tittar till exempel på lördags och söndagsleveranser”, spår Håkan Ericsson.

Läs mer: Låsbolaget glue släpper in brevbäraren – utan att du är hemma 

Att kunna vara flexibla i leveranserna är en nyckel för att öka kundnöjdheten. Den pågående omställningen har gjort att kundnöjdheten störtdök för ett par år sedan. Vilket gjort att Postnord börjat mäta kvalitet annorlunda än tidigare.  

”I dag mäter vi upplevd kvalitet. Då har vi bland annat sett att kundnöjdheten inte hänger samman med vårt samhällsuppdrag. Vi ser till exempel klagomål på att vi levererar på eftermiddagen istället för förmiddagen, men vi försöker inte ens leverera på förmiddagen längre eftersom det inte är vårt uppdrag.”

Just Postnords samhällsuppdrag gör den digitala omställningen till en extra komplex balansakt. Postlagstiftningen är under utredning just nu. Håkan Ericsson har två stora önskemål. 

”Vi vill kunna anpassa leveranstiderna. Som det är i dag måste vi leverera alla A-brev över natten över hela Sverige, vi vill kunna leverera inom två dagar istället. Sen vill vi också gradvis kunna justera portot i takt med att brevvolymerna sjunker”, säger han.

Med nuvarande lagstiftning och avkastningskrav från ägarna är det en hållbar situation för er?

”Nej, det är ingen hållbar situation. Varken på lång eller kort sikt. Vi måste ha en ny postlag annars kommer vi att sitta i ekonomiska problem i Sverige också. Vi har klarat oss hittills genom effektivisering och genom att dra ned på kostnaderna. Under 2015 gick vi lite fort fram och kundupplevelsen blev inte bra.” 

Hur är det att leda ett bolag som genomgår en så här kraftig omställning?

”Det är en väldigt utmanande uppgift, men också spännande. Vi bygger faktiskt ett väldigt attraktivt bolag”, säger Håkan Ericsson och fortsätter: 

”Det vi har att erbjuda med vår täckning i Norden är helt unikt. Det vi säger till ägarna är att den här omställningen kommer att kosta 3 miljarder plus en del löpande förluster. Det är en relativt liten investering för det värde man bygger. Nu är det inte så att vi är till salu, men en lyckad omställning skapar värde för ägarna.”

Läs mer: Ica:s Sverigechef – vi vill leda den digitala utvecklingen 

(Fotnot: Artikeln uppdaterades med kvartalssiffrorna den 20 juli 2017)

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera