Hoppa till innehållet

Professor: EU-bot skrämmer Googles investerare

Google får en rekordbot på 44 miljarder kronor för brott mot EU:s konkurrenslagstiftning, men techjätten uppger för Di Digital att de kommer överklaga beslutet. ”De har manipulerat och monopoliserat marknaden”, säger it-professorn Mark Skilton.

EU:s konkurrenskommisionär Margrethe Vestager i samband med onsdagens presskonferens i Bryssel.
EU:s konkurrenskommisionär Margrethe Vestager i samband med onsdagens presskonferens i Bryssel.Foto: Olivier Matthys (AP)

Google har brutit mot EU:s konkurrenslagstiftning när de tvingat Android-tillverkare och mobiloperatörer att använda deras appar, vilket cementerat deras position som den största söktjänsten på internet. 

På onsdagen delade EU-kommissionen ut en rekordhög bot på 4,34 miljarder euro, motsvarande 44 miljarder kronor, som straff. 

”Google har gjort att andra sökmotorer inte kunnat konkurrera baserat på meriter”, säger Margrethe Vestager, EU:s konkurrenskommissionär.

Bötessumman tjänade dock Alphabet, Googles moderbolag, in på 16 dagar under 2017. Desto smärtsammare är att de åläggs att inom 90 dagar sluta med sitt illegala agerande. Om överträdelser sker igen så kommer de att straffas ännu hårdare. 

”Vårt beslut hindrar Google från att kontrollera vilka appar som installeras. Om Google inte följer våra regler kan Google straffas med böter på 5 procent av hela Alphatbets omsättning – dagligen”, säger Margrethe Vestager. 

Google och deras moderbolag Alphabet kommer att överklaga beslutet. Det meddelar Farshad Shadloo, presstalesperson på Google Sverige, i ett mejl till Di Digital.

Läs mer: Google får rekordbot på 44 miljarder kronor av EU 

”Android har gett större valfrihet för alla, inte mindre. Ett levande ekosystem, snabb innovation och lägre priser är klassiska tecken på robust konkurrens”, skriver han.

Det är tre typer av regelbrott som Google begått, enligt EU-kommissionen, som samtliga syftat till att driva trafiken till deras sökmotor. 

De har tvingat mobiltelefontillverkare att installera Googles sökapp och webbläsaren Chrome på telefonerna som ett villkor för att tillåta användandet av Play-butiken, som är Googles app-affär. Det har fungerat som ett sätt att utpressa tillverkarna.

De har betalat stora tillverkare för att det enbart ska vara deras appar som finns förinstallerade i telefonerna, och de har tvingat företag som vill sälja en telefon med Android, Googles operativsystem för mobiler, att inte använda sig av något annat operativsystem någonsin. 

Kommissionen skriver i sitt beslut att Google tidigt förstått att allt mer trafik skulle komma att flyttas från datorer till mobiler, och att de genom att agera på det här sättet riktat användarna till deras söktjänst. I dag finns Android i 80 procent av alla telefoner.

Mark Skilton är professor i informationssystem på Warwick Business School i Storbritannien och konsult till digitala bolag. Han är inte överraskad av EU-kommissionens beslut.

”Det här bara början på striden. EU har insett att de måste höja sina böter för att ändra beteendet. Jag förutspår att Google kommer få böta fler gånger framöver”, säger han till Di Digital.

Den stora frågan är huruvida Alphabet och Google kommer att ompröva sin nuvarande affärsmodell, som EU alltså har pekat ut som regelvidrig.

”Google sitter på en otroligt stark kassa, så kortsiktigt är det ingen stor smäll. Men deras investerare blir allt mer nervösa. Jag tror vi kommer att få se en ökad aptit på marknaden att gå in i alternativa aktörer inom mobiltelefoni och operativsystem”, säger han, och fortsätter:

”Det kan få Google att motvilligt förändra sin kommersiella strategi, som har bestått av att manipulera och monopolisera marknaden”, säger Mark Skilton.

Men förändringen kommer att ske långsamt, kanske inom en tioårsperiod, säger han. Det krävs en stor teknisk omställning hos mobiltelefontillverkarna för att över huvud taget kunna öppna upp för andra aktörer än Google i deras system.

Läs mer: Margrethe Vestager synar techjättarna: ”Dominanta företag hämmar konsumentmakten”

Samtidigt tror han att EU kommer tvingas skärpa sina regleringar. Det kan till och med bli aktuellt att lagstifta om ett krav på fler än ett valbart operativsystem i mobiltelefonerna, säger han.

”Vi kan lagstifta allt vi vill, men problemet är att Europa inte har byggt några alternativ till Google, Facebook och Microsoft så här långt. Det kommer att vara en utmaning framåt”, säger Mark Skilton.

Kommissionen påbörjade granskningen av Google efter att Fairsearch, en lobbyorganisation där bland annat finska mobiltillverkaren Nokia, mjukvarutillverkaren Oracle och operativsystemjätten Microsoft ingår, lämnat in ett klagomål.

De menar att Google nu försöker uppnå samma nivå av monopol på andra marknader, så som smart-tv:s och andra uppkopplade produkter.

"Där försöker de utestänga konkurrens med samma medel", säger deras talesperson Thomas Vinje till BBC. 

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera