Google har brutit mot EU:s konkurrenslagstiftning när de tvingat Android-tillverkare och mobiloperatörer att använda deras appar, vilket cementerat deras position som den största söktjänsten på internet.
På onsdagen delade EU-kommissionen ut en rekordhög bot på 4,34 miljarder euro, motsvarande 44 miljarder kronor, som straff.
”Google har gjort att andra sökmotorer inte kunnat konkurrera baserat på meriter”, säger Margrethe Vestager, EU:s konkurrenskommissionär.
Bötessumman tjänade dock Alphabet, Googles moderbolag, in på 16 dagar under 2017. Desto smärtsammare är att de åläggs att inom 90 dagar sluta med sitt illegala agerande. Om överträdelser sker igen så kommer de att straffas ännu hårdare.
”Vårt beslut hindrar Google från att kontrollera vilka appar som installeras. Om Google inte följer våra regler kan Google straffas med böter på 5 procent av hela Alphatbets omsättning – dagligen”, säger Margrethe Vestager.
Google och deras moderbolag Alphabet kommer att överklaga beslutet. Det meddelar Farshad Shadloo, presstalesperson på Google Sverige, i ett mejl till Di Digital.
Läs mer: Google får rekordbot på 44 miljarder kronor av EU
”Android har gett större valfrihet för alla, inte mindre. Ett levande ekosystem, snabb innovation och lägre priser är klassiska tecken på robust konkurrens”, skriver han.
Det är tre typer av regelbrott som Google begått, enligt EU-kommissionen, som samtliga syftat till att driva trafiken till deras sökmotor.
De har tvingat mobiltelefontillverkare att installera Googles sökapp och webbläsaren Chrome på telefonerna som ett villkor för att tillåta användandet av Play-butiken, som är Googles app-affär. Det har fungerat som ett sätt att utpressa tillverkarna.
De har betalat stora tillverkare för att det enbart ska vara deras appar som finns förinstallerade i telefonerna, och de har tvingat företag som vill sälja en telefon med Android, Googles operativsystem för mobiler, att inte använda sig av något annat operativsystem någonsin.
Kommissionen skriver i sitt beslut att Google tidigt förstått att allt mer trafik skulle komma att flyttas från datorer till mobiler, och att de genom att agera på det här sättet riktat användarna till deras söktjänst. I dag finns Android i 80 procent av alla telefoner.
Mark Skilton är professor i informationssystem på Warwick Business School i Storbritannien och konsult till digitala bolag. Han är inte överraskad av EU-kommissionens beslut.
”Det här bara början på striden. EU har insett att de måste höja sina böter för att ändra beteendet. Jag förutspår att Google kommer få böta fler gånger framöver”, säger han till Di Digital.
Den stora frågan är huruvida Alphabet och Google kommer att ompröva sin nuvarande affärsmodell, som EU alltså har pekat ut som regelvidrig.
”Google sitter på en otroligt stark kassa, så kortsiktigt är det ingen stor smäll. Men deras investerare blir allt mer nervösa. Jag tror vi kommer att få se en ökad aptit på marknaden att gå in i alternativa aktörer inom mobiltelefoni och operativsystem”, säger han, och fortsätter:
”Det kan få Google att motvilligt förändra sin kommersiella strategi, som har bestått av att manipulera och monopolisera marknaden”, säger Mark Skilton.
Men förändringen kommer att ske långsamt, kanske inom en tioårsperiod, säger han. Det krävs en stor teknisk omställning hos mobiltelefontillverkarna för att över huvud taget kunna öppna upp för andra aktörer än Google i deras system.
Läs mer: Margrethe Vestager synar techjättarna: ”Dominanta företag hämmar konsumentmakten”
Samtidigt tror han att EU kommer tvingas skärpa sina regleringar. Det kan till och med bli aktuellt att lagstifta om ett krav på fler än ett valbart operativsystem i mobiltelefonerna, säger han.
”Vi kan lagstifta allt vi vill, men problemet är att Europa inte har byggt några alternativ till Google, Facebook och Microsoft så här långt. Det kommer att vara en utmaning framåt”, säger Mark Skilton.
Kommissionen påbörjade granskningen av Google efter att Fairsearch, en lobbyorganisation där bland annat finska mobiltillverkaren Nokia, mjukvarutillverkaren Oracle och operativsystemjätten Microsoft ingår, lämnat in ett klagomål.
De menar att Google nu försöker uppnå samma nivå av monopol på andra marknader, så som smart-tv:s och andra uppkopplade produkter.
"Där försöker de utestänga konkurrens med samma medel", säger deras talesperson Thomas Vinje till BBC.