Hoppa till innehållet

Professor: EU:s okunskap gynnar techjättarna under krisen

Kunderna får betala lika mycket för sämre kvalitet – samtidigt som åtgärden inte fyller sitt syfte. Den bedömningen gör Maria Kihl, professor i internetsystem, av EU:s vädjan till techjättar som Netflix att sänka videokvaliteten.

Kollage: Maria Kihl, professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola, och Netflix app.
Kollage: Maria Kihl, professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola, och Netflix app.

I mitten av mars hörsammade streamingtjänsten Netflix och den Google-ägda videoplattformen Youtube en uppmaning från EU om att sänka videokvaliteten.

Syftet var att undvika en överbelastning av näten i en tid då fler än någonsin jobbar hemifrån.

Det är inte så att internet tar slut

Men åtgärden är onödig, menar Maria Kihl, som är professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola.

Hennes åsikt är att det hela är EU:s sätt att visa att de gör något kraftfullt.

”Frågan är om det egentligen gör någon till skillnad. Det tror inte jag. Istället visar man på en okunskap om hur internet funkar. Det är inte så att internet tar slut”, säger hon till Di Digital.

Hon ser ingen risk för att nätet ska överbelastas och menar att vinnarna på beslutet snarare är videojättarna än hemmajobbarna:

”Jag kan inte se någon nytta med att videokvaliteten sänks. Men det är klart att Netflix och Youtube snabbt hakar på, för de tjänar ju på detta”, säger hon.

Bolagen kan minska sin nättrafik – och därmed sina kostnader – samtidigt som kunderna får betala lika mycket trots att videokvaliteten försämras.

”Dessutom får videojättarna ju en PR-vinst”, säger hon.

När Di Digital för någon vecka sedan stämde av med svenska operatörer avfärdade de också tanken på en nära förestående kapacitetsbrist.

Läs mer: Operatörerna om Netflix beslut: ”Vi är inte ens nära kapacitetsbrist”

Även digitaliseringsminister Anders Ygeman har sagt att det inte behövs någon kvalitetssänkning i Sverige.

Kan åtgärderna ändå ha betydelse i andra länder än Sverige – där kapaciteten är lägre?

”Vissa länder i Europa har sämre kapacitet kan man säga, men även där är sannolikheten ganska låg att det blir brist. Man kan också fråga sig hur många som tittar på Netflix i länderna med sämre kapacitet”, säger Maria Kihl.

Att enskilda svenska sajter kraschar tillfälligt - som var fallet med Folkhälsomyndigetens webbsida häromveckan – har inte heller med internetinfrastrukturen att göra, betonar hon:

”När många vill komma åt samma webbsajt kan de ske en temporär överbelastning tills de ökar sin kapacitet.”

Också hemmanäten kan bli överbelastade – utan att det för den sakens skull beror på infrastrukturen.

”En wifi-uppkoppling har ju bara en viss kapacitet och om hela familjen tittar på video samtidigt kan den överbelastas”,  säger Maria Kihl.

Läs även: Netflix vinnare bland FAANG-bolagen i coronatider

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera