Annons

Professorn: Brexit kommer att avslöja Irlands beroende av techbolagen

Jim Stewart, professor i ekonomi vid Trinity College, är kritisk mot den irländska regeringens skattepolitik. Till höger: Irlands handelsminister Pat Breen.
Jim Stewart, professor i ekonomi vid Trinity College, är kritisk mot den irländska regeringens skattepolitik. Till höger: Irlands handelsminister Pat Breen. Foto: Jack Mikrut (Di).
Efter brexit kommer Irland bli ännu mer beroende av skatteintäkter från de amerikanska techjättarna. Det är ohållbart, menar ekonomiprofessor Jim Stewart. ”Hur ska vi kunna hävda att vi har rätt till finansiellt stöd från EU när vi hjälpt techbolagen att undanhålla skatter?” säger han.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Del 1 i serien: Helvändning gjorde Irland till skatteparadis för techjättar 

Del 2 i serien: Techjättarnas gräddfil delar Dublin: ”Hyrorna har gått uppåt”

(Di Digital/Dublin) Kieran McCorry har arbetat inom tekniksektorn på Irland i 29 år. I dag är han teknik- och säkerhetschef hos Microsoft i Dublin.

”Många techbolag, inklusive Microsoft, har använt Dublin som ett center för lokalisering. Här skedde till exempel översättningen av produkter till andra språk”, säger han.

It-jätten har, till skillnad från flera av sina konkurrenter, sitt huvudkontor en bit utanför stadskärnan med 2 200 anställda.

”Jag tror att de flesta irländare är glada över de möjligheter som techbolagen bidrar med – och vi är otroligt nöjda över att vara i Dublin. Det har gett den irländska ekonomin en stor skjuts framåt”, säger han.

Mer än 50 procent av alla irländare mellan 25-34 år har i dag en högskoleutbildning, vilket är den högsta andelen i hela Europa. Trots det så råder det en avsaknad av starka, inhemska teknikbolag. Men det är ingenting som oroar Kieran McCorry.

”Det har börjat byggas upp ett ekosystem. Den tekniska kompetensen är hög i både Dublin och Cork, och Irlands utbildningssystem blir allt bättre hela tiden”, säger han.

Kieran McCorry är teknik- och säkerhetschef för Microsoft på Irland.
Kieran McCorry är teknik- och säkerhetschef för Microsoft på Irland. Foto: Jack Mikrut

Professor Jim Stewart på Trinity College menar dock att det finns stora risker med att Dublin och Irland blivit så beroende av de amerikanska techbolagen.

”Det är förstås bekvämt att låta utländska företag skapa jobben. Men jag menar att det inte är hållbart i längden”, säger han.

Han pekar på att kritiken mot deras affärsmodeller ökar i andra EU-länder. Tidigare i år ville EU-kommissionen införa en 3-procentig omsättningsskatt på digitala företag. Förslaget röstades dock ned efter att Irland, men även ett par andra länder så som Sverige, lagt in sitt veto. Frankrike har dock valt att gå fram med ett liknande förslag på nationell nivå och fler länder kan välja att följa efter.

”Jag tror att brexit kommer att avslöja oss. Om Storbritannien lämnar utan avtal och pundet rasar kommer det ha stor inverkan på våra småföretag. Då skulle Irland onekligen behöva finansiell hjälp av EU. Men hur ska vi kunna hävda att vi har rätt till det när vi hjälpt techbolagen att undanhålla skatter?” säger Jim Stewart.

Leo Clancy på IDA Ireland ger dock inte mycket för Jim Stewarts resonemang. Han hävdar att kritiken mot att Irland är för beroende av techbolagen funnits länge, men att farhågorna aldrig infriats.

”Om jag ska vara ärlig tror jag vi alltid kommer få höra sådant, och vi kan inte göra mycket år det. Det finns alltid en av tio som går emot strömmen i sina åsikter. Men jag tycker vi får oförtjänt mycket kritik. Det finns andra länder i EU som har lägre skatter och är mindre transparenta om hur bolag gör sina affärer”, säger han.

Irlands handelminister Pat Breen är oroad över förhandlingarna mellan EU och Storbritannien.
Irlands handelminister Pat Breen är oroad över förhandlingarna mellan EU och Storbritannien. Foto: Jack Mikrut

När Di Digital träffar Irlands handelminister Pat Breen sticker han inte under stol med techbolagens betydelse för landet.

”De här företagen har spelat en viktig roll i vår ekonomiska återhämtning efter finanskrisen. I dag är vi den snabbast växande ekonomin i hela Europa, har en låg arbetslöshet och är världens näst största exportör av it-produkter”, säger han.

Han hävdar att beskattningen av företag i landet inte sker till en nivå lägre än 12,5 procent, trots att de flesta självständiga studier pekar på motsatsen.

Pat Breen lyfter hellre fram tillgången av talang som Irlands största konkurrensfördel.

”Skatt kan säkert spela in för vissa företag. Men när jag reser till Silicon Valley för att träffa bolagen så säger de att tillgången av talang är allra viktigast. En tredjedel av vår befolkning är under 25 år och vi har en hög grad universitetsutbildade”, säger han.

En demonstration mot klimatförändringar, inspirerad av Greta Thunberg, planeras av studenter vid Trinity College i Dublin.
En demonstration mot klimatförändringar, inspirerad av Greta Thunberg, planeras av studenter vid Trinity College i Dublin. Foto: Jack Mikrut

Samtidigt erkänner han utan omsvep att Irland kan bli ännu mer beroende av techbolagen efter brexit. Han hoppas fortfarande på en lösning i förhandlingarna, men menar att det allt mörkare ut.

Ungefär 98 procent av befolkningen i landet arbetar på små- och medelstora företag. Om det införs tullar mellan Irland och Storbritannien står 50 000 jobb på spel.

”Det största problemet som vi inte själva råder över är valutafluktuationer. Det kommer att påverka många irländska företag och försämra deras vinstmarginaler”, säger han.

Pat Breen gör ingen hemlighet av att resten av EU kommer att bli allt viktigare för Irland efter den 30 oktober.

”Irlands hjärta finns i EU, och vi vill tacka våra allierade och Sverige för stödet”, säger han, och avslutar med att glatt visa upp en bild på sin telefon från när kungaparet Carl Gustaf och Silvia välkomnades till Irland vid ett statsbesök i maj.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies