Efter klagomålen: Regeringen kallar till sig Klarnas vd
Efter Di Digitals granskningar kräver regeringen svar från Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill veta hur betalbolaget ska tackla problemen kring id-kapningar och att allt fler skickas till Kronofogden.
Di Digital
Text
Klarnas vd och medgrundare Sebastian Siemiatkowski kallas in till möte på finansdepartementet, rapporterar Dagens Nyheter.
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kräver främst svar om ökningen av id-kapningar inom e-handeln och en befarad överskuldsättning bland Klarnas kunder.
”Det värsta som kan hända är att människor hamnar i problem, får betalningssvårigheter och anmärkningar när de inte ens själva har gjort köpet”, säger Ardalan Shekarabi till DN.
Eftersom Klarna har ett banktillstånd står bolaget under Finansinspektionens tillsyn. Regeringen vill i första hand träffa Sebastian Siemiatkowski för att få en ökad kunskap om betalbolagets arbete, betonar ministrarna.
Som Di Digital tidigare har rapporterat om har Klarna fått utstå kritik från både sina kunder och olika myndigheter.
Konsumentverket kritiserade tidigare i år Klarnas betaltjänst för e-handeln. Bolaget har under 2019 marknadsfört sina egna delbetalningar, det vill säga krediter, under betalningsalternativet ”konto”. Det skapade förvirring hos många av kunderna, som tyckt att de lurats in i delbetalningslösningar. Klarna har därefter gjort förändringar i sin betaltjänst.
Samtidigt skickas allt fler ärenden till Kronofogden, visar Di Digitals kartläggning. Mellan januari och augusti 2018 krävde betalbolaget sina kunder på nästan 200 miljoner kronor i försenade betalningar, en kraftig ökning från året innan. Klarna hävdar dock hävdar att andelen fakturatransaktioner som man inte får betalt för minskar.
Dessutom kunde Di Digital avslöja att Klarna drar på sig allt fler klagomål hos Datainspektionen. Sedan GDPR trädde i kraft har betalbolaget samlat på sig fler anmälningar än alla fyra storbanker tillsammans.
Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden
Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.
– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.
Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.
– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.
Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.
– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.
Hållbar produktion under två sekler
Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.
– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.
Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.
– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.
Höga krav på råvaror
Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:
– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.
Förbättringar för kommande generationer
Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.
– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.
Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.
– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev