Annons

Regeringen vill tvinga betalbolagen att sluta göra krediter till förstaval

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski.
Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski. Foto: Jesper Frisk
Regeringen vill att krediter inte ska vara förstavalet för e-handlare.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Regeringen, med finansmarknadsminister Per Bolund i spetsen, vill nu stoppa betalbolag från att i första hand erbjuda kredit som betalmedel till konsumenter på nätet.

Finns ett annat alternativ till betalning, ska det visas först. Med andra ord får förvalet inte längre vara kreditköp. Det föreslår regeringen i en promemoria.

”Den snabba utvecklingen av betalningstjänster på internet har gjort det lättare och säkrare för konsumenter att handla. Men det innebär också risker för den enskilde. Förslaget stärker skyddet för konsumenten genom att risken för att ta en kredit utan ett eget aktivt val minskar”, säger Per Bolund, finansmarknadsminister i ett pressmeddelande.

Skulle betalbolagen inte lyda regeringens förslag, om och när det blir lag, så kan de drabbas av sanktioner. 

I regeringens promemoria står det att konsumentkrediter ökat snabbt sedan 2016. Just nu ökar krediterna med omkring 7 procent varje år och konsumentkrediterna står för 18 procent av de svenska hushållens skulder.

Regeringens lagändring kring konsumentkrediter på nätet föreslås träda i kraft från och med mars 2020.

I maj rapporterade Dagens Nyheter att regeringen kallade in Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski för ett samtal. Detta efter en befarad överskuldsättning bland Klarnas kunder. I första hand ville regeringen träffa Klarna-vd:n för att få en ökad kunskap om betalbolagets arbete.

Läs mer: Efter klagomålen: Regeringen kallar till sig Klarnas vd 

Di Digital har tidigare kunnat avslöja att Klarnas ärenden hos Kronofogden ökar. Mellan januari och augusti 2018 krävde betalbolaget sina kunder på nästan 200 miljoner kronor i försenade betalningar, en kraftig ökning från året innan. Klarna hävdar dock hävdar att andelen fakturatransaktioner som man inte får betalt för minskar.

Dessutom har Klarna fått kritik av Konsumentverket. Betalbolaget har under 2019 marknadsfört sina egna delbetalningar, det vill säga krediter, under betalningsalternativet ”konto”, vilket skapat förvirring hos kunder. Efter kritiken ändrade har Klarna gjort förändringar i sin betaltjänst.

Även Kinnevikägda Qliro skickar allt fler till Kronofogden.

Dessutom kunde Di Digital avslöja att Klarna drar på sig allt fler klagomål hos Datainspektionen. Sedan GDPR trädde i kraft har betalbolaget samlat på sig fler anmälningar än alla fyra storbanker tillsammans. 

Läs mer: Klarna-kunder i trubbel - Kronofogden: ”Det gäller att få in folk i kreditsvängen” 

Läs mer: Kinnevikägda Qliro skickar allt fler till Kronofogden 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer