Hoppa till innehållet

Rekord: Techbolagen byter ägare som aldrig förr

En välkomnande börs, nya sorters köpare och riskkapitalister som vill räkna hem sina investeringar. Det är skälet till att svenska startupbolag byter ägare som aldrig förr. ”Det finns ovanligt många vägar öppna samtidigt nu”, säger Northzones Pär-Jörgen Pärson, som investerade tidigt i Spotify.

Bambora, Middagsfrid, XMReality, Urb-it, Limes Audio och Donya Labs är bland bolagen som har sålts eller börsnoterats i år, enligt Nordic Tech List.
Bambora, Middagsfrid, XMReality, Urb-it, Limes Audio och Donya Labs är bland bolagen som har sålts eller börsnoterats i år, enligt Nordic Tech List.

Efter ett urstarkt fjolår för försäljningar och noteringar av svenska teknikbolag har takten skruvats upp ytterligare några snäpp.

Förra året gjordes 61 så kallade exits. Bara åtta månader har gått av 2017 men siffran är redan uppe i 63. Det är rekordhögt, visar statistik från Nordic Tech List, Di Digitals databastjänst.

Läs mer: ”83-årig svetsare sålde tech-aktier för en halv miljard”
Foto:
Svenska Icomera såldes till en fransk börskoncern i en miljardaffär. Den överlägset största vinnaren var en 83-årig svetsare i Stenungssund.

Det är betydande summor som har bytt ägare. Den största affären inom svensk tech på många år skedde i juli när riskkapitalbolaget Nordic Capital sålde sin skapelse Bambora (NTL) till franska Ingenico för 14 miljarder kronor.

Flera andra betydande försäljningar har skett. I våras såldes algoritmbolaget Trade Extensions till den amerikanska börsjätten Coupa Software för 400 miljoner kronor medan wifi-specialisten Icomera gick till franska energibjässen Engie för 1,1 miljarder kronor.

Namnkunniga amerikanska bolag som Google och Microsoft har fortsatt att intressera sig för svensk tech. I år har de lagt vantarna på Limes Audio respektive Donya Labs.

Börsen har också öppna sina armar för teknikbolagen. 18 noteringar, däribland Bambuser, Unibap, Xmreality och Urb-it, har registrerats i Nordic Tech List.

Läs mer: Stor turbulens för börsens tech-noteringar

Pär-Jörgen Pärson är partner på riskkapitalbolaget Northzone (NTL) som har bland annat Spotify, Footway och Klarna i portföljen. Dessutom har han suttit nio år i musiktjänsten Spotifys styrelse.

Han är inte förvånad över att många startupbolag byter ägare just nu.

”Exitklimatet är utan tvekan bra. Det finns ovanligt många vägar öppna samtidigt nu. Det går att börsnotera mindre bolag än för 3-4 år sedan och fler sorters köpare är intresserade av startups. Private equity-bolagen har fått upp ögonen för startups, gärna sådana som har en koppling till den traditionella industrin”, säger han.

Det är en betydande skillnad jämfört med när Pär-Jörgen Pärson började i riskkapitalbranschen för 20 år sedan. Då fanns det nästan bara strategiska köpare, berättar han.

”Det var den enda vägen till exit. Ett mantra var att ’vi ska bygga det här till 200 miljoner kronor och sälja till Microsoft.’” 

Medan höga värderingar på börsen lockar säljare övertygas spekulanter av den svenska techsektorns starka historik. Därmed kan de mötas, säger Fredrik Näslund, partner på Nordic Capital vars försäljning av Bambora är årets hittills största techaffär.

Läs mer: Nordic Capital om miljardaffären: ”Hade gärna ägt Bambora längre”

”När det ser billigt ut är det ingen som vill sälja. Nu är det en marknad där säljare och köpare kan mötas”, säger Fredrik Näslund.

”Det som lockar köpare är att det finns en hel del väldigt framgångsrika bolag i Sverige och Norden. Det är en marknad som har en fin historik och ett ekosystem som har varit framgångsrikt.”

Läs även: Sverige har 14 miljardbolag inom techsektorn – här är hela listan

Det finns skäl att anta exittempot fortsatt kommer att vara högt. Flera av Sveriges största techbolag har haft riskkapital i omkring 10 år och rimligtvis borde ägarna snart vilja ha likviditet.

När Sveriges överlägset största techbolag Spotify går till New York-börsen lär volymrekordet att ryka all världens väg. Enligt Reuters ska det ske med en värdering på 13 miljarder dollar, eller 106 miljarder kronor.

Läs mer: "Klockan klämtar för våra största techsuccéer"

Fakta: Exit-rekord bland teknikbolagen

Hittills i år har det redan sålts eller börsnoterats fler techbolag än under hela det tidigare rekordåret 2016. Några exempel:

Bambora, juli 2017

Vad: Betalbolag för terminaler och på nätet
Köpare: Franska Ingenico
Prislapp: 14 miljarder kronor

Icomera, maj 2017

Vad: Wifi-specialist för buss och tåg
Köpare: Franska ENGIE
Prislapp: 1,1 miljarder kronor

Terranet, notering i maj 2017

Vad: Utvecklar teknik som skickar data mellan mobila enheter utan wifi
I ägarkretsen: Qlik-grundaren Måns Hultman, Ålandsbanken, Sverker Martin-Lööf och Leif GW Persson
Börsvärde: 647 miljoner kronor (per 7 augusti)

Limes Audio, januari 2017

Vad: Ljudbolag med bas i Umeå.
Köpare: Google
Prislapp: Okänd

Donya Labs, januari 2017

Vad: 3D-bolag med bas i Linköping.
Köpare: Microsoft
Prislapp: Okänd

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera