Annons

Rekordår för Northzone och Creandum: ”Ingen vild gissning att Klarna noteras”

Säkrade Spotifys första runda 2008: Pär-Jörgen Pärson, partner på Northzone, och Fredrik Cassel, partner på Creandum.
Säkrade Spotifys första runda 2008: Pär-Jörgen Pärson, partner på Northzone, och Fredrik Cassel, partner på Creandum. Foto: Banfa Jawla
Börsnoteringen av Spotify och försäljningen av Izettle bidrog till att göra 2018 till ett rekordår för riskkapitalbolagen Northzone och Creandum. Nu kan en börsnotering av Klarna stå näst på tur. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Drygt tio år har passerat sedan Pär-Jörgen Pärson och Fredrik Cassel övertygade sina kollegor att tacka ja till Martin Lorentzons vilda krav. Northzone och Creandum investerade då tillsammans 150 miljoner kronor i Spotify. Affären värderade bolaget till 700 miljoner kronor, en hissnande summa för en oprövat streamingbolag utan färdiga musiklicenser.

”Det fanns två fonder som trodde på Spotify då. Du sitter mitt emot dem”, säger Fredrik Cassel, partner på Creandum, när Di Digital möter dem båda på Northzones kontor.

Idag är Spotify en börsjätte som värderas till 100-tals miljarder kronor. De två riskkapitalbolagen var även tidiga med att saminvestera i Izettle, betalbolaget som köptes av Paypal för 19 miljarder kronor tidigare i år. 

”Tillsammans har vi och Creandum skeppat tillbaka ungefär 25 miljarder kronor till investerarna 2018,” säger Pär-Jörgen Pärson, som i somras flyttade hem efter ett antal år vid Northzones New York-kontor.

Merparten av summan kommer från försäljningar av Spotify-aktier. Men långt ifrån allt. Fredrik Cassel nämner även tre exits i utländska bolag.

”Vi har även fått mer än tio gånger utdelningen på våra exits i Cornershop, som såldes till Walmart, Elastic Search, som noterades på New York-börsen, och Small Giant Games, som såldes till Zynga”, säger han.

Vad händer då med de 25 miljarderna? Merparten delas ut till svenska och utländska pensionsförvaltare och alla de andra som investerat i Northzones och Creandums fonder under åren. Generellt stannar cirka 20 procent hos riskkapitalbolagens partners – som ofta investerar överskott i kommande fonder. 

Lär mer: Det här händer 2019 – enligt Di Digital-redaktionen 

Senast de två VC-bolagen stängde fonder var 2016 då Northzone tog in drygt 3 miljarder och Creandum håvade in 1,7 miljarder. Nästa år spås båda ta in kapital i nya fonder. Trots räntehöjningar och ett skakigt börsläge är intresset så pass stort att de tvingas avvisa investerare.

”Det är lätt att frestas att öka fondstorleken, men då riskerar man ändra affärsmodellen. Vi ser de stora möjligheterna i  tidiga skeden”, säger Pär-Jörgen Pärson.

Båda säger sig behöva tacka nej till investerare. Siffrorna talar ett tydligt språk: 

”Har man investerat i alla Northzones fonder de senaste 22 åren har man fått tre gånger pengarna tillbaka”, säger Pär-Jörgen Pärson.

”Vår andra fond, Creandum II från 2007, är den bästa någonsin i Europa”, säger Fredrik Cassel.

Digitaliseringen är fortfarande urstark. Vare sig Cassel eller Pärson ser börsnedgången som ett hot mot det.

”Tidigare investerade vi i bolag som sålde mjukvara till banker. Nu investerar vi i bolag som ersätter banker”, säger Pär-Jörgen Pärson och syftar på bolag som Klarna, Izettle och Anyfin. 

Ni är båda delägare i Klarna, ska de till börsen?

”Det är ingen vild gissning. Sebastian Siemiatkowski har ju ett långsiktigt perspektiv”, säger Pär-Jörgen Pärson.

Så han är som Daniel Ek, väljer notering hellre än försäljning när investerarna kräver exit?

”Visst är det så. Hade Sebastian velat sälja så har han säkert haft gott om tillfällen”, säger Fredrik Cassel.

Det viskas mycket om att Klarnas värdering stått still i flera år?

”Anledningen till att en del bolagsvärderingar trappas upp är att de drivs med underskott och behöver ta in mer pengar till högre värderingar. Klarna är ju lönsamt och har inte varit i behov av finansiering”, säger Fredrik Cassel.

Riskkapital-veteranerna menar att rekordåret 2018 stärker den svenska startupsektorn på två sätt:

– Fler utländska riskkapitalbolag får upp ögonen för svenska startupbolag.

– Personer i närheten av framgångarna blir inspirerande att starta nya bolag. 

En fråga är vad Spotifygrundaren Martin Lorentzon ska göra härnäst. Han är god för tiotals miljarder kronor och har redan börjat sälja Spotify-aktier för hundratals miljoner. 

Tror ni han startar ett tredje bolag nu?

”Jag hoppas det! Han investerar ju redan lite grann”, säger Pär-Jörgen Pärson.

Både Pär-Jörgen Pärson och Fredrik Cassel säger sig tycka att det är viktigt att europeiska teknikbolag kan växa sig riktigt stora, och inte bara köpas upp av amerikanska jättar. Stockholm har kommit långt som teknikkluster. Men Europa saknar fortfarande it-jättar som Google, Apple, Amazon, Alibaba och Tencent. 

En förhoppning är att Spotify ska fortsätta växa som självständigt bolag, trots att aktiekursen backat rejält på senaste. 

”Jag tror mycket på Spotifys two sided marketplace, i vilken man tjänar pengar både på konsumenter och artister. Det är disruptivt på riktigt”, säger Pär-Jörgen Pärson.

Utöver Spotify anser de båda att det finns många andra disruptiva idéer kvar inom allt ifrån industri till vård och transport.

”Vi är många som vart med sedan dotcomkranschen. Vi har respekt för att när det blåser snålt så blåser det riktigt snålt. Då är det samarbetstänk som gäller mellan alla VC-bolag”, säger Pär-Jörgen Pärson. 

Läs mer: Billigare bolån, nätläkare och en pudel – detta var bäst 2018 

Läs mer: Gubbvälde, ägarbråk och noteringsfiasko – detta var sämst 2018 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies