Hoppa till innehållet

Rekordmarginaler bäddar för digitalt bolånekrig

Svenskarnas bolån är en kassako för storbankerna. Men i kulisserna finns flera startup- och finansbolag som med nya skalbara lösningar vill vara med på kalaset. ”När gamla strukturer faller så är det de enklare sakerna som först ger vika”, säger Avanzas vd Johan Prom.

Collectors ordförande Lena Apler och Avanzas vd Johan Prom. Foto: Patrik Olsson/Jack Mikrut
Collectors ordförande Lena Apler och Avanzas vd Johan Prom. Foto: Patrik Olsson/Jack Mikrut

I juni passerade svenskarnas samlade bolåneskulder 3 000 miljarder kronor. Samtidigt slog bankernas bolånemarginaler rekord enligt Finansinspektionen. Lägg till detta att skuldberget växer med omkring 8 procent per år.

Vid en första anblick ser bolån alltså ut som en synnerligen lockande marknad för digitala startupbolag. Både för sådana som vill låna ut på nya sätt, och sådana som vill optimera befintliga lån eller underlätta byten.

Läs mer: Ex-banktopp dissar startupbolagens banksamarbeten 

Men inget techbolag har än så länge på allvar utmanat storbankernas bolåneaffär även om en rad digitala uppstickare har börjat ta sig an delar av marknaden. Till skaran hör bland annat Bofink, Hypoteket och Youple. Därutöver finns flera tjänster som hjälper konsumenterna att jämföra och byta bolån, såsom Consector, Mitt Bolån, Tink och Lånbyte.

I det stora hela är bolån dock fortfarande en anmärkningsvärt analog bransch där pappersblanketter trumfar Bank-id.

Men en rad experter som Di Digital har pratat med menar att det bara är en tidsfråga innan bolånen digitaliseras på allvar. En viktig pusselbit i utvecklingen är kundernas digitala förväntningar. En annan är bankernas rekordmarginaler.

Läs mer: Fintech en magnet för investerare 

Avanzas vd Johan Prom tror att det kommer att locka fler utmanare till bolåneområdet.

”När gamla strukturer faller så är det de enklare sakerna som först ger vika. En jämförelsesajt är trots allt lite enklare att få till än att ändra hela strukturen på finansieringssidan”, säger han till Di Digital.

Men som han ser det skulle en digital injektion inte bara ge nya affärsmöjligheter utan även gynna kunderna:

“Vi tror att det finns mycket att göra på bolånemarknaden med stora möjligheter för den genomsnittlige bolånekunden att spara tusenlappar.”

Lena Apler, som är grundare och styrelseordförande för nischbanken Collector samt mindre delägare i Bofink, ser också fördelar med en digitaliserad bolåneprocess. Minskade administrativa kostnader skulle i slutändan gynna kunderna, menar hon.

Men den rena utlåningsverksamheten har techbolagen än så länge bara snuddat vid. Jämfört med betalmarknaden, där svenska bolag som Klarna och Izettle har byggt miljardaffärer är “bolånetech” en randanmärkning på den svenska fintech-kartan.

“Det finns en väldigt enkel övergripande förklaring till det. Räntan man kan ta ut av en bolånekund är väldigt låg jämfört med exempelvis privatlån utan säkerhet. Sedan är bolånemarknaden väl utvecklad i Sverige, konkurrensen är stor bland aktörer som förmedlar bolån”, säger hon.

De bägge nätmäklarna Nordnet och Avanza har dock börjat snegla på bolånekakan. Avanza meddelade i mars att man inlett ett samarbete med det nystartade och hemlighetsfulla fintechbolaget Stabelo där nätmäklaren har ett ägande på knappt 20 procent. 

Även på Collector har man länge diskuterat att sätta igång en verksamhet med bolån.

”Men vi vill att den ska vara digital. Med en skuldebrevslag från 1936 är det inte jättelätt att få till”, konstaterar Lena Apler.

Ett annat hinder för nya skalbara lösningar är att herrarna på täppan, alltså storbankerna, inte tjänar på att släppa in konkurrenter som exempelvis vill förenkla jämförelser eller bankbyten.

Det ser Håkan Larsson, boendeekonom på intresseorganisationen Villaägarna, som en av huvudanledningarna till att antalet “bolånetech”-bolag är lågt i Sverige.

”Det finns en frustration bland de mindre bolagen. Det gäller att få in data från bankerna men de släpper den inte. Det skulle ju öka konkurrensen vilket bankerna inte skulle tjäna på”, säger han. 

Läs mer: Här är storbankernas alla startupsatsningar

Enligt Lena Apler finns de tekniska förutsättningarna för digitala bolån på plats. Det gör även kundernas förväntningar. Dagens 20-25-åringar kräver en digital process, menar hon.

”Lantmäteriet digitaliserar sin verksamhet och ska hålla fastighetsregistret aktuellt och tillgängligt med hjälp av blockchain-teknik. Mäklarna är digitala. Därför vore det praktiskt att även kunna låna digitalt. Då kunde man sitta hemma på söndagskvällen och köpa en bostad”, säger hon och fortsätter:

”Det här kommer naturligtvis, frågan är bara när. När jag sätter örat mot marken uppfattar jag att flera aktörer förbereder sig.”

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här  

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera