Om bitcoin och andra kryptovalutor är framtidens betalningsmedel, eller bara en kortvarig trend har debatterats flitigt på senare tid. I en rapport från riksbanken konstateras att kryptovalutorna inte är pengar.
Eftersom krypovalutorna saknar officiella utgivare och fungerar dåligt som betalningsmedel kan de inte anses vara jämförbara med traditionella valutor, skriver Riksbanken i rapporten "Bitcoin är inte pengar".
Man vill samtidigt tona ned fenomenets betydelse.
"Det skrivs väldigt mycket om kryptovalutor just nu och det är lätt att få känslan av att det rör sig om en omfattande handel. Faktum är att det är ett relativt litet fenomen. Under 2017 gjordes i genomsnitt 275 000 transaktioner om dagen i bitcoin globalt. Det går att jämföra med de 1 miljon Swish-betalningar som görs per dag bara i Sverige", säger Gabriel Söderberg, vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet, som tagit fram rapporten.
Läs mer: Man sålde bitcoin svart – upptaxeras med 10 miljoner
Etablerade valutor sköts av centralbanker som kan kontrollera att penning- och betalsystemet tillgodoser samhällets behov. Att centralbankerna backas av stater eller en union av stater, som Europeiska centralbanken, är också viktigt för att legitimera valutorna.
Ett sådant övergripande ansvar saknas för kryptovalutorna, menar Gabriel Söderberg.
"Enligt ett synsätt är pengar per definition något som är statligt utgivet. I det perspektivet är kryptotillgångar inte pengar eftersom det inte finns någon officiell utgivare", säger han.
En annan utmaning är att transaktionsavgifterna kan vara väldigt höga. Gabriel Söderberg ger som exempel att det kostade runt 50-60 dollar att föra över en bitcoin i slutet av förra året. Det hindrar den från att fungera som ett effektivt betalningsmedel.
"Om du ska köpa en kopp kaffe, är du då beredd att betala mer än vad den kostar i transaktionsavgift? Förmodligen inte", säger Gabriel Söderberg.
Läs mer: Kryptoexperten: Därför kan regelhotet lyfta bitcoin
En annan aspekt är synen på kryptovalutor och hur de används.
"Värdet på kryptotillgångarna tenderar att vara väldigt volatilt, vilket gör att de sällan används som betalningsmedel. Säg att du har 10 bitcoin och de ökar väldigt snabbt i värde, då vill du nog inte använda dem för att köpa någonting, utan vänta på att de ska öka ännu mer. Följaktligen slutar du att se på dem som pengar", säger Gabriel Söderberg.
Sverige går allt snabbare mot att bli ett kontantfritt samhälle. Det har lett till att Riksbanken har börjat titta på möjligheten att ge ut en så kallad e-krona. Även denna valuta skulle enbart existera digitalt, men skiljer sig i grunden från kryptovalutorna, menar Gabriel Söderberg.
"E-kronan om den blir verklighet kommer inte att vara fristående, utan direkt kopplad till den vanliga kronan och därmed officiellt utgiven av svenska staten", säger han.
Läs mer: Ethereums grundare: Kryptovalutornas värdeökning påskyndar utvecklingen
