Riksbanken överväger att, som första centralbank, införa en elektronisk version av landets valuta — kallad e-krona.
Bakgrunden är att andelen kontanta betalningar i handeln minskat kraftigt, från 40 procent 2010 till 15 procent 2016. Om trenden håller i sig riskerar vi att få ett samhälle där det inte längre går att betala med kontanter. Samtidigt drivs de elektroniska pengar och betalningssätt som i dag finns helt i privat regi, och av ett fåtal aktörer, vilket enligt Riksbanken kan göra samhället sårbart.
I en färsk delrapport beskrivs hur en e-krona skulle kunna fungera.
”Den ska vara brett tillgänglig för allmänheten, och vi vill att den ska finnas tillgänglig dygnet runt och året om. E-kronan kan finnas på konto, men vi vill även ha en värdebaserad e-krona — där kan du tänka ett kort eller en app som man lagrar ett värde på”, säger Eva Julin, projektledare för e-kronan på Riksbanken.
Det viktigaste är att den utgör en direkt fordran på Riksbanken. Det är noll kreditrisk, på så sätt är den lik kontanter.
”Initialt är det inte alls säkert att det här kommer att användas i väldigt stor utsträckning, utan det är ett erbjudande. Vi ser till att det finns ett digitalt komplement till kontanter”, säger Eva Julin.
Hur e-kronan ska fungera rent praktiskt är inte klart och Riksbanken bjuder nu in teknikföretag att komma med lösningar.
”Vi tror inte att vi har tänkt på allt. Därför går vi ut och frågar andra grupper: Har ni goda idéer, har vi glömt något?”
Inget beslut är ännu fattat om att införa en e-krona. Det kan tidigast ske i december 2018.
”Efter det tar det väldigt lång tid innan man kan se en eventuell e-krona i handen, så att säga. Det behövs en implementeringsfas, man behöver bygga system, man behöver testa. Så det här tar lång tid att åstadkomma”, säger Eva Julin.
Läs även: E-krona rycker närmare
Fakta: Sedlar och mynt
— Som mest fanns närmare 100 miljarder svenska kronor i sedlar och mynt 2010. Sedan dess har kontantmängden fallit brant till nivåer från tidigt 1990-tal, cirka 60 miljarder kronor i dag.
— Kontanternas andel av Sveriges BNP har krympt stadigt från cirka 10 procent i början på 1950-talet till cirka 1,5 procent i dag.
— Schweiz, Japan och Hongkong är världens topp tre mesta kontantkramare. I Schweiz cirkulerade kontanter för 84.000 kronor per invånare 2015. Det kan jämföras med 8.000 kronor per svensk.
TT / Di Digital