Hoppa till innehållet

Riksdagen stoppar regeringens copyrightplaner

EU-nämnden röstade under fredagsförmiddagen emot regeringen i frågan om hur Sverige ska ställa sig till EU:s debatterade upphovsrättsregler.

Tomas Tobé (M) (t.v.) och Morgan Johansson (S) (t.h.)
Tomas Tobé (M) (t.v.) och Morgan Johansson (S) (t.h.)Foto: TT

Regeringen måste backa från sin tidigare hållning och rösta nej till EU-kommissionens kontroversiella förslag om nya upphovsrättsregler, det efter att en majoritet i riksdagens EU-nämnd röstat emot regeringens inställning.

Även regeringspartiet Miljöpartiet ska ha röstat för att regeringen ska byta ställning i frågan. Enligt TT ska justitieminister Morgan Johansson (S) ha sagt att Miljöpartiets röst emot den egna regeringen är ”unik”.

”Jag har inte varit med om det tidigare”, säger Morgan Johansson till nyhetsbyrån.

Moderaternas toppnamn till EU-valet, Tomas Tobé, var glad efter beslutet i EU-nämnden.

”Moderaterna lyckades samla en majoritet för att tvinga regeringen att rösta nej till copyrightdirektivet, så det har varit en bra dag”, säger Tomas Tobé till Di Digital.

”Det finns bara en regeringshållning och sist jag kollade satt Miljöpartiet i den regeringen”, säger han.

Sannolikheten att de nya upphovsrättsreglerna ändå kommer att bli lag i unionen är trots Sveriges eventuella vändning fortfarande stor. Flera länder är positiva till förslaget, men Tomas Tobé ser inte striden i sin helhet som över.

”Sverige blir ytterligare ett land som röstar nej. Även om Tyskland röstar ja så verkar man göra det med en röstförklaring om att man inte vill införa ett uppladdningsfilter, det här direktivet börjar redan innan det beslutats grusas sönder. Det här är det första steget på en längre där vi menar att man ska göra om och göra rätt. Vi behöver en mycket bättre reglering än det här”, säger han.

Läs mer: EU röstar igenom ”länkskatten” 

Tidigare i mars röstade EU-parlamentet igenom det förslag som kommissionen och rådet kommit överens om. 

Främst är det två förslag som står i centrum för de häftigaste debatterna och protesterna: artikel 11 och 13.

Artikel 11 innebär att digitala plattformar som Facebook, Google och Youtube måste betala licenser för material som användarna lägger. Därmed ska jättarna tvingas till att förhandla med rättighetsinnehavarna. Artikeln har av kritiker kallats för ”länkskatt”.

Enligt parlamentet ska memes, gif:ar och nyhetsartiklar med ”individuella ord eller mycket korta utdrag”, inte omfattas av det genomröstade direktivet.

Artikel 13 innebär att upphovsrättsligt skyddat material, som plattformarna inte betalat licens för, snabbt måste plockas bort från sajter eller plattformar, annars väntar böter. 

En lösning för detta är filter som ska söka efter och upptäcka upphovsrättsskyddat material för att sedan ta bort det. Kritikerna menar bland annat att filtren är dyra för minde aktörer och att de oprecisa och därmed också kommer ta bort material som inte skyddas av upphovsrätten.

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera