Hoppa till innehållet

Rusning till nätpsykologer: ”Coronakrisen kan följas av pandemi i psykisk ohälsa”

Redan nu rustar nätpsykologerna för en andra pandemi. Anledningen: virusutbrottets efterdyningar kommer leda till psykologiska problem för massvis med människor. ”Det är en minst lika viktig mobilisering”, säger Rickard Lagerqvist från Mindler.

Jesper Enander (t.v.) är chefspsykolog på Kry och Rickard Lagerqvist är grundare och vd på Mindler.
Jesper Enander (t.v.) är chefspsykolog på Kry och Rickard Lagerqvist är grundare och vd på Mindler.

Följderna av Kreugerkraschen var extrema, men även efter finanskrisen 2008 syntes kristrenden: Många går in i depressioner när samhället skakas.

Och det gäller inte bara de som är direkt drabbade av en finanskris, eller som i det här fallet en viruspandemi.

”Det ger ringar på vattnet, absolut. Vi ser det när företag går i konkurs och många blir av med sina jobb liksom när bostadsmarknaden sätts ur spel – ja, det påverkar många”, säger Rickard Lagerqvist, vd på nätpsykologmottagningen Mindler.

De har redan sett en 30-procentig ökning i antalet patienter sedan februari. Många som söker nu gör det med en oro för att deras nära och kära ska bli sjuka i Covid-19.

Även på Krys psykologmottagning märktes en ökning med 15 procent förra veckan jämfört med veckan innan.

Många tar in allt, från sociala medier till saker de googlar själva. De kan inte sluta att läsa.

Men chefspsykologen Jesper Enander understryker att vi förmodligen inte ens sett början av de psykologiska problemen.

”Det vi märker just nu är att många som söker redan har bakomliggande problematik, till exempel tvångssyndrom som eskalerar i samband med krisen”, säger han.

Även Kry jobbar nu på att förbereda sig för det som kommer härnäst.

Läs mer: Patienter strömmar till nätläkarna efter corona

”Det finns fler anledningar till att det kommer bli tufft för många längre fram. Bara en sådan sak som att du sitter i karantän kan tära på relationer. Men sedan kommer förstås frågan om vad allt får för konsekvenser på din ekonomi och hur det påverkar dig psykiskt”, säger han.

Den pågående spridningen av ren rädsla i samhället är en annan faktor som nätpsykologerna identifierar. Medan en viss typ av oro inte behöver vara något skadligt så kan ett maniskt beteende uppstå för vissa.

Jesper Enander:

”När somliga blir oroliga för nära och kära vill de ta reda på så mycket information som möjligt. De tar in allt, från sociala medier till saker de googlar själva. De kan inte sluta att läsa. Det spär ofta bara på en rädsla snarare än lugnar den”, säger han och förklarar att det kan vara idé att distansera sig från information på forum och sociala medier.

Läs mer: Miljardmarknaden dubblas – så stor är kostnaden för skattebetalarna

”Min rekommendation skulle vara att hålla sig till information från myndigheter och välj en eller några få nyhetssändningar per dag.”

Rickard Lagerqvist från Mindler konstaterar att hur stor den mentala krisen till följd av viruspandemin blir beror till stor del på hur väl åtgärdspaketen kommer att fungera.

”Just nu skulle jag säga att vi är inne i en ’chockperiod’. Nästa fas är förmodligen kopplad till ekonomin. Här gäller det att försöka att inte tappa hoppet, inse att vi har varit igenom kriser förr och att det kommer en nyorientering efter detta”, säger han och menar att om katastroftankar kommer smygande är det alltid bra att prata med någon – en vän eller familjemedlem till att börja med.

Läs mer: Schibsted investerar 20 miljoner i e-hälsobolag

”Vi ska inte måla upp ett för dystert scenario ännu, vi vet faktiskt inte hur det kommer att gå. Men att det kommer få effekter kan vi vara säkra på.”

Både Kry och Mindler säkrar nu upp med fler psykologer för att hantera den nya strömmen. Många psykologer ser en chans att göra något gott, menar Lagerqvist.

”Mobiliseringen av psykologisk behandling är minst lika viktig som akut omhändertagande. Vi gör så mycket vi kan just nu för att vara redo.”

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera