Hoppa till innehållet

Så blev Spotifys ”lillebror” en börsraket och Sveriges nya enhörning

Storaffärerna trillar in, näringslivet flockas på en ny lyxkrog och Sveriges nya enhörning siktar ännu högre. Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz konstaterar att näringslivsåret har kickat igång på allvar.

Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz.
Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz.

Tech-eliten och resten av näringslivet har rivstartat 2020. Många är tillbaka i ett grått Sverige med ny energi från resor till soligare breddgrader, där Bali verkar vara ett favoritresmål. På Di Digital märks det genom att det åter strömmar in nyheter om investeringsrundor.

Vi hör också rykten om att flera större investeringar är på gång där värdet i bolagen kommer få en ordentlig skjuts. Nätläkaren Kry rivstartade till exempel året med att ta in knappt 1,5 miljarder kronor. Adtechbolaget Funnel siktade samtidigt på att ta in 200 miljoner kronor, men intresset var så stort att rundan landade på 450 Mkr.

Ett bolag vars värde har stigit rejält det senaste året är ljudboksbolaget Storytel STORY B +0,88%Dagens utveckling. Bara under den senaste månaden har aktien lyft med 56 procent. I samband med en kapitalmarknadsdag i tisdags gavs prognoser om stark tillväxt, nya produkter och snabbare väg till vinst vilket gav ytterligare skjuts på börsen.

Jonas Tellander, vd för Storytel, och Daniel Ek, vd för Spotify, verkar ha en del gemensamt.
Jonas Tellander, vd för Storytel, och Daniel Ek, vd för Spotify, verkar ha en del gemensamt.

En del har beskrivit Storytel som Spotifys ”lillebror”, men ljudboksbolaget siktar högt inom sin egen nisch och planerar intåg i ytterligare 20 länder. Förutom att båda bolagen jobbar med streaming av ljud i abonnemangsform så sägs det finnas fler kopplingar. Till exempel ska cheferna på de båda bolagen slänga sig med samma uttryck och enligt rykten även umgås flitigt. Kanske startade det när Spotify och Storytel huserade bara några kvarter ifrån varandra på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Och Storytel trivs tydligen i området, då kapitalmarknadsdagen hölls på biografen Sture i huset de satt i mellan 2009 och 2015 på Birger Jarlsgatan 41A.

Läs mer: Så ska Storytel nå lönsamhet fortare – och gå in i ytterligare 20 länder

Allt har dock inte varit så lätt. Att streama ljudböcker till mobilen kan tyckas självklart i dag, men när Storytel startade 2005 hade det vissa tekniska utmaningar. Till exempel drog tjänsten en del batterikraft och krävde uppkoppling, vilket inte var lika självklart då.

Mitt under den brinnande finanskrisen 2008 stod Storytel på randen mot konkurs. Som en sista utväg ställde vd:n och medgrundaren Jonas Tellander upp för att pitcha i tv-programmet Draknästet. Han blev hårt grillad av bland andra entreprenören Gunilla von Platen och finansmannen Sven Hagströmer.

Men det blev Richard Båge, grundare till bland annat försäkringsförmedlaren Insplanet, som blev den räddande ängeln. För en miljon kronor fick han 10 procent av Storytel. Efter de senaste börsrusningarna är Storytel idag värt 10,1 miljarder kronor. 10 procent skulle därmed vara värt en miljard kronor. Richard Båge verkar dock ha sålt av en del genom åren och äger numera aktier värda nästan 16 Mkr. 

Richard Båge var dock på plats under tisdagen och berömde strategin: ”Jag tror det är ett bra schackdrag att öka närvaron och påskynda lönsamheten i de marknader där man går in”, sa han. 

Storytel tror sig nå 1,5 miljoner betalande kunder i år. Det hela verkar också betala sig för de tre grundarna Jonas Tellander, Annamaria Tellander och Jon Hauksson vars innehav i dag är värda respektive 900, 577 respektive 245 miljoner kronor.

På torsdagskvällen invigdes en ny lyxkrog på det klassiska utestället Berns i Stockholm. Berns asiatiska byter skepnad och får thailändsk inriktning under stjärnkocken Sayan Isakssons ledning. Han är känd för att ha startat den nya asiatiska trenden bland Stockholmskrogar det senaste decenniet. Bland annat låg han bakom Råkultur som tog sushin till en ny nivå. Två av hans restauranger uppnådde Michelinstjärnor och en blev utnämnd till Nordens bästa restaurang av Whiteguide. 

Att driva lyxkrog är dock inte alltid lätt ekonomiskt. Sommaren 2018 gick Sayan Isakssons stjärnkrogar ­Esperanto och Imouto i konkurs, liksom systerkrogen Shibumi. 

Läs mer: Sushimästaren tillbaka i hetluften 

Något överraskande var dock att premiärkvällen gästades mest av näringslivets grädda. På gästlistan verkade det vara få av de ”vanliga kändisarna” och influerarna var som bortblåsta. Festfixaren Michael Bindefeld kanske vill skapa en ny favorit bland affärskrogarna kring Stureplan. 

På plats ska bland annat ha varit: finansmännen Christer Gardell, Mats Qviberg och Michael Treschow, Susanne Najafi från Backing Minds, fastighetsmiljardären Per Taube, Ica Försäkrings vd Caroline Faberger, techprofilen Ishtar Touilat, Antonia Ax:son Johnsons arvtagerska Caroline Berg, Microsoft Sverige-vd Hélène Barnekow, Kinneviks vd Georgi Ganev, Bonnier-bossen Tomas Franzén och Per Josefsson från förvaltaren Brummer.

Trots att det ska ha serverats champagne och en niorättersmeny med bland annat ”åldrad ko”, djungelcurry och ”sticky rice” så verkar maten ha hamnat i skymundan och folk var mer sugna på att snacka affärer.

I förra veckans ”Mitt i bruset” tog jag upp Spotifychefernas ”monsterlöner”. Bland annat produktchefen Gustav ”vikingen” Söderströms inkomst av tjänst 2018 på 332 miljoner kronor fick många att reagera. Vi valde därför att gräva mer i vad som låg bakom den rekordhöga ersättningen, vilket du kan läsa om här:

Läs mer: Därför fick Spotify-chefen en ”monsterlön” på 332 miljoner

En annan sak som har roat oss i veckan är något så oskyldigt som ett namnbyte. Lånebolaget Bynk gick hårt ut med sin kampanj där de gav budskapet att ”hela Sverige bynkar” och att man kan ”låna sig lycklig”. Bland annat gjorde man en film med en blinkning till Klarnas reklam med rapparen Snoop Dogg, men istället med musikern Kalle Moraeus.

Reklamen ledde fram till en anmälningsvåg hos Konsumentverket och Reklamombudsmannen fällde senare bolaget för vilseledande reklam. Bland annat blev det bråk om verbet ”bynka” som myndigheten inte tyckte var ett riktigt ord. Bynk försvarade dock uttrycket ”att 'bynka' är således ett begrepp som är synonymt med att agera på ett visst sätt, nämligen smart, eftertänksamt och flexibelt”, skrev bolaget då.

Men efter att ha lagt nästan en kvarts miljard på kampanjandet så har nu Bynk bestämt sig för att vända blad. I fortsättningen kommer bolaget att heta Rocker.

”Namnbytet har ingenting med KO:s stämning att göra”, säger dock vd:n Emil Hansson.

Läs mer: Lade kvarts miljard på varumärket – nu ömsar kritiserade lånebolaget skinn

 

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera