Två år har gått sedan statsminister Stefan Löfven (S) tillsatte tidigare språkröret Peter Eriksson (MP) som bostads- och digitaliseringsminister i samband med en regeringsombildning.
”Vi måste se till att Sverige fortsätter vara ledande i att producera nya tjänster”, sa Peter Eriksson då om sitt nya uppdrag som digitaliseringsminister.
Di Digital har gått igenom Peter Erikssons arbete som digitaliseringsminister under de två år han suttit på posten. Genom en kartläggning av ministerns arbete kan vi se att han lyckats med en del, men också misslyckats med delar av målen han själv satt upp för digitaliseringen i Sverige.
Läs mer: Tunt med digitalt valfläsk inför valet
Efter drygt ett år på posten sjösatte Peter Eriksson en digitaliseringsstrategi för att komma ett steg närmare riksdagens mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Än så länge är man inte där. Sverige anses förvisso vara ett digitalt föregångsland, men enligt en rankning av konsultbyrån Boston Consulting Group från 2016 hamnar Sverige på plats nio i världen över ländernas digitalisering. Om man snart inte gör något drastiskt kommer Sverige år 2020 ramla ner till en tolfteplats.
”Det finns saker vi måste bli bättre på. Den offentliga sektorn som helhet är ett exempel. Kommunernas och landstingens självsändighet ställer krav på när man ska göra snabba omställningar som digitaliseringen innebär”, säger Peter Eriksson.
I den digitala strategin för Sverige finns målsättningar, men konkreta förslag saknas. Det är också något som OECD kritiserar regeringen för i en rapport om digitaliseringen i Sverige som stod klar i juni i år.
Läs mer: Fiber, digital vård och AI – så vill partierna digitalisera Sverige
Målen i strategin är övergripande och handlar i mångt och mycket om att alla i Sverige ska kunna ta del av digitaliseringens fördelar.
Ett mått att mäta inkluderingen på kan vara att se till internetanvändningen i Sverige. Enligt Internetstiftelsen i Sverige, IIS, använder i princip alla internet i dag. Men så har det varit under en längre tid och det faktumet kan knappast tillskrivas Peter Eriksson.
Dessutom visar IIS-undersökningen "Svenskarna och internet" från förra året att lågutbildade, arbetslösa och sjukskrivna känner sig mindre delaktiga i informationssamhället än personer med högre utbildning.
I regeringens bredbandsstrategi, som tagits fram av Peter Eriksson, är målet att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.
Men Post- och telestyrelsen anser inte att det kommer hända i den takt Peter Eriksson styrt utvecklingen. Enligt myndigheten är det mest troliga att upp till 90 procent av alla hushåll och företag kommer ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s om två år.
Trots det har man satsat en del pengar på området. Under Peter Erikssons tid lägger regeringen 4,25 miljarder kronor på bredband för gles- och landsbygd via landsbygdsprogrammet fram till 2020. Under förra mandatperioden låg totalsatsningen på 1,47 miljarder. Men det var den förra alliansregeringen som tog besluten om satsningarna, den här regeringen har bara genomfört dem.
Digitaliserings- och bredbandsstrategierna handlar om att länka ihop hela Sverige, menar ministern som också erkänner att det krävs mer av staten på flera områden.
”Man måste göra mer statliga investeringar, framför allt i fiber och mobila nät. Men också i den mjuka infrastrukturen där vi måste få in ordentliga resurser för att bygga upp ett system där de myndigheter som finns i Sverige är bättre sammankopplade”, säger Peter Eriksson.
Ett problem som överskuggat Peter Erikssons arbete som digitaliseringsminister och som kan vara en delförklaring till att målen inte riktigt nås, är att digitaliseringen går in i flera samhällsområden och därför sprids ut på olika departement, menar ministern.
”Det är rätt så svårt med den ganska splittrade strukturen vi har med regeringen på det här området. Jag skulle vilja att regeringen under nästa mandatperiod tar ett mer samlat grepp kring frågorna för ett starkare ledarskap”, säger Peter Eriksson.
Har det varit splittrat att vara digitaliseringsminister?
”Ja, jag kan inte själv konkret lägga förslag inom så många områden. Man får arbeta indirekt genom att trycka på myndigheter och andra departement. Men ska man få till stånd verkstad och digitalisering på bred front, då måste man ta till lagstiftning.”
Digitaliseringsministern har också haft stora problem med att stå upp för de vallöften som Miljöpartiet tog fram inför valet 2014. Partiet ville riva upp FRA-lagen och legalisera privat fildelning, det har inte hänt under Peter Erikssons tid som minister. Han säger i stället att frågorna förskjutits och inte längre är aktuella.
Men Peter Eriksson har genomfört en rad andra satsningar. De som står ut är främst initiativet till en ny myndighet och AI-investeringar. Myndigheten ska koordinera digitaliseringen av kommunerna och landstingen, ett stort projekt som varit eftersatt. AI-satsningarna innebär investeringar på 500 miljoner kronor och tätare samarbeten med branschen.
”Sverige måste klara av frågan om kompetens genom vidareutbildning. Där jobbar vi med AI-frågan och satsar rätt mycket resurser för att universiteten bland annat ska kunna ha möjligheten att driva på vidareutbildning för företag”, säger Peter Eriksson.
FAKTA: Det här har digitaliseringsministern varit med och genomfört, ett urval:
- Höjt anslagen för att förverkliga digitaliseringspolitiken, från 12 miljoner kronor 2016 till 72.8 Mkr 2018. Det handlar om exempelvis SCB:s årliga undersökningar, utbildningar inom digital kompetens och OECD-rapporten om Sveriges digitalisering.
- Gett Skolverket i uppdrag att digitalisera nationella proven, en kostnadsökning på 56 Mkr årligen fram till 2021.
- Satsningar på 20 Mkr per år fram till 2020 för att höja uppkopplingshastigheten från 1 till 10 Mbit/s i de hushåll som har rätt till stöd.
- Gett Post- och telestyrelsen 13 Mkr extra för säkerhetsarbete och försvarsinsatser gällande internet.
