Annons

Så jagar datadetektiven stulna bolagshemligheter

Standardcaset är att medarbetaren ansluter en extern disk under de sista dagarna på jobbet.
Standardcaset är att medarbetaren ansluter en extern disk under de sista dagarna på jobbet.
Tidigare medarbetare är huvudfokus i företagens jakt på stulna bolagshemligheter. Till sin hjälp har de slipade datadetektiver – experter på att återskapa raderade filer. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Data är både begärlig och enkel att ta med sig. In med en usb-sticka i datorn – och på nolltid har filer med bolagshemlig information kopierats. 

Men det är långt ifrån riskfritt att ta med sig ritningar eller kontaktlistor när man slutar en anställning. Företagen har skärpt sin vaksamhet mot vad tidigare medarbetare tar sig för härnäst i sina karriärer. Uppstår misstankar om stöld är många beredda att kavla upp ärmarna och plocka fram en kraftfull arsenal. Det är här datadetektiverna kommer in i bilden. 

Läs mer: 7 åtgärder som skyddar ditt företag

Läs mer: Säkerhetsexperten: "Förutsätt att du har ett intrång redan nu"

En av aktörerna är bolaget Ibas, specialiserat på att rädda raderade data och dokumentera elektroniska spår.  

”Vi slutför omkring 150 it-forensiska uppdrag per år i Sverige. En utredning kan till exempel starta när ett företag har upptäckt att konkurrenten plötsligt tillverkar likadana reservdelar eller när en före detta anställd verkar ha tillgång till bolagets kundregister”, säger Åke Ljungqvist som är Sverigechef på Ibas. 

Ibas har 14 laboratorier i världen där till synes eliminerade mejl och sms återskapas. Det klassiska uppdraget gäller just misstanke om datastöld – vilket för det mesta kan bekräftas av Ibas utredningar.   

Åke Ljungqvist, Sverigechef på Ibas, hjälper svenska företagare att jaga stulna hemligheter.
Åke Ljungqvist, Sverigechef på Ibas, hjälper svenska företagare att jaga stulna hemligheter. Foto: Jonas Kullman

”Standardcaset är att medarbetaren ansluter en extern disk under de sista dagarna på jobbet. Det lämnar spår efter sig även om allt raderas och datorns hårddisk formateras om. Vi kan både se serienumret på stickan och vilka filer som har åkt ut i minnet.”

Säkerhetskopior på mejl är också en guldgruva för att hitta bevis.

Säkerhetskopior på mejl är också en guldgruva för att hitta bevis och komprometterande konversationer. Åke Ljungqvist och hans team har stött på mejl där nya arbetsgivare ber medarbetaren som ska sluta att kopiera företagets ritningsdatabas. Andra gånger avslöjas den anställda med att ha startat en egen, konkurrerande verksamhet, innan anställningstiden har löpt ut. I en del fall agerar dock medarbetaren i god tro, utan uppsåt.

 ”Vissa ser det som det mest naturliga i världen att ta med sig källkoden som de har programmerat. Andra har en plan och vet mycket väl att de tar med sig sekretessbelagd information – som säljare är man värd mer på marknaden om man har ett bra nätverk. Arbetsgivare behöver bli bättre på att informera om vad som gäller redan i anställningsavtalet”, konstaterar han.  

Standardcaset är att medarbetaren ansluter en extern disk under de sista dagarna på jobbet.

För att säkra bevis gäller det att sätta medarbetarens dator i karantän efter sista arbetsdagen. Om den börjar användas av någon annan på arbetsplatsen, riskerar man att raderade filer skrivs över med tiden och blir omöjliga att återskapa. 

Ytterligare ett tips är att ha som policy att hålla företagets uppgifter på företagets hårdvara. ”Bring your own device”-trenden kallar Åke Ljungqvist en mardröm. 

”Den anställdas personliga dator är privat egendom, det försvårar vårt arbete, även på styrelsenivå . Många sitter i flera styrelser och kan inte lämna ifrån sig en dator om den innehåller sekretessbelagda uppgifter från andra företag.” 

Åke Ljungqvist och hans team har stött på mejl där nya arbetsgivare ber medarbetaren som ska sluta att kopiera företagets ritningsdatabas.

I somras skärptes lagen om företagshemligheter till arbetsgivarnas fördel. Samtidigt ökade informationsplikten gentemot medarbetarna. 

”Tydliga spelregler i kombination med höjd straffskala kan minska brotten. Samtidigt ökar värdet på informationen, så det är svårt att säga vad som vinner där”, säger Åke Ljungqvist.

Han räknar också med en utveckling där de som uppsåtligt stjäl data blir bättre på att sopa igen spåren efter sig. 

”Det kan nog gå åt samma håll som när rånare lärde sig att använda rånarluvor när det kom upp övervakningskameror.” 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies