Annons

Så kan EU:s digitalskatt slå mot det svenska spelundret

Johanna Nylander, ansvarig för samhällsfrågor på Dataspelsbranschen.
Johanna Nylander, ansvarig för samhällsfrågor på Dataspelsbranschen. Foto: Daniel Nilsson
EU-kommissionen vill att digitala bolag ska börja betala skatt i de länder där användarna finns. Det kan slå hårt mot det svenska spelundret och statskassan, varnar Johanna Nylander på Dataspelsbranschen.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

På EU:s bord ligger just nu flera förslag om ett skärpt skattesystem för digitala bolag. Det mest uppmärksammade handlar om en temporär omsättningsskatt på 3 procent för 150 av världens allra största techbolag, däribland svenska Spotify och amerikanska jättar som Apple, Google och Facebook.

Men EU-kommissionen har parallellt fört fram ett annat, mer långsiktigt, skatteförslag där även mindre digitala företag omfattas. I stora drag går systemet ut på att bolagen till skillnad från i dag ska vinstbeskattas i det land där värdet skapas, alltså där nättjänsterna utnyttjas, och inte nödvändigtvis där företaget har en fysisk närvaro.

För att träffas av förslaget måste bolaget antingen ha mer än 100 000 kunder, en omsättning högre än 70 miljoner kronor, eller fler än 3 000 affärsavtal i ett visst land. Så väl vinster från annonser och reklam, digitala marknadsplatser, plattformar inom delningsekonomin som abonnemangsavgifter kommer att räknas in.

Det finns en risk att bolagen och arbetstillfällen försvinner från Sverige

Många sektorer inom startupscenen kommer såldes att träffas av det föreslagna skattesystemet. Särskilt aktuell är frågan för de många svenska spelutvecklarna.

”Till och med enmansföretag kommer upp i nivåer på 100 000 nedladdningar genom enstaka spel. En klar majoritet av alla spelföretag skulle drabbas av det. En mycket stor del av alla vinster i spelbranschen kan härledas till användarna”, säger Johanna Nylander, ansvarig för samhällsfrågor på Dataspelsbranschen.

Läs mer: EU-källa: Spotify slipper en stor del av nya techskatten 

Samarbetsorganisationen har en rad framgångsrika svenskgrundade bolag på sin medlemslista – däribland succéer som Avalanche Studios, King, Fatshark, Mojang, Paradox, Resolution Games och Starbreeze.

Skattenivåerna för företagen lär inte bli högre i det nya systemet, men däremot skulle den administrativa bördan bli tyngre, enligt Johanna Nylander.

”Som ensamföretagare skulle det inte längre räcka med att hantera den svenska byråkratin, utan även ställas krav på att registrera sitt bolag i fler länder. Eftersom många släpper spel gratis med reklamfinansiering, särskilt på mobilsidan, behöver det heller inte röra sig om särskilt stora belopp”, säger hon.

På sikt skulle det nya skattesystemet även kunna hota Stockholm och Sveriges position som ledande centrum för spelutveckling i Europa, enligt Johanna Nylander.

”Det finns en risk att bolagen och arbetstillfällen försvinner från Sverige. Om man ändå måste bolagsregistrera sig i annat land, kanske det är bättre rent praktiskt att flytta andra delar av verksamheten dit. Sedan finns det goda incitament att flytta kostnader till det land du betalar bolagsskatt i, baserat på klassisk företagsekonomi.”

I stället skulle större EU-länder som Italien, Frankrike, Tyskland och Polen att gynnas av det nya systemet – där antalet användare av naturliga skäl är flest.

”Om den vinstskatt som i dag betalas in till Sverige skulle spridas ut minskar incitamenten för den svenska regeringen och politikerna att satsa på spelutveckling, så att vi kan behålla rättigheterna till produkterna och skapa nya arbetstillfällen.”

Just nu tycks den svenska spelbranschen och regeringen befinna sig i samma ringhörna. För en månad sedan kunde Di Digital avslöja att finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att vara negativt inställd gentemot den omsättningsbaserade skatten för de allra största techbolagen. 

Vinster på den digitala marknaden omfördelas ju redan i det nuvarande momssystemet

Läs mer: Klart: Sverige ger tummen ner till EU:s extraskatt mot techbolag 

Enligt vad Di Digital erfar kommer Sverige även vara skeptiska till EU:s mer långsiktiga förslag som ska tvinga företagen att beskatta där användarna finns. Även Finland och Danmark ställer sig kritiska mot de bägge förslagen.

För att de två nya skatteförslagen från kommissionen ska kunna införas måste ministrar från samtliga 28 EU-länder komma överens. Men eftersom att en majoritet av de större länderna i EU ställer sig positiva till förslaget finns det dock en risk för att Sverige kan tvingas göra eftergifter i förhandlingarna. 

”Även om den här lagen inte röstas igenom, finns det en stor risk att det kommer nya förslag som påminner om det. Men vinsterna omfördelas ju redan utefter var användarna befinner sig i det nuvarande momssystemet. Att lägga till ännu ett lager med bolagsskatten kommer att bli en förlustaffär för alla små länder i Europa”, säger Johanna Nylander.

Enligt en EU-källa med insyn i processen inleddes förhandlingar redan i början av maj med ytterligare inplanerade möten i början av juni.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies