Hoppa till innehållet

Så mycket har Visa investerat i Klarna

Kortjätten Visa har investerat 175 miljoner kronor i svenska Klarna. Detta i samband med att Klarna köpte tyska Billpay för närmare 500 miljoner kronor, avslöjar Di Digital.

Klarnas vd och medgrundare Sebastian Siemiatkowski.
Klarnas vd och medgrundare Sebastian Siemiatkowski.

Det var i juni som kortjätten Visa offentliggjorde att man hade investerat i svenska fintechbolaget Klarna.

”De har sin banklicens, en bred kundbas och planer att expandera bortom marknaderna de befinner sig på. Klarna är en naturlig partner”, sade Visas innovationschef Bill Gajda då.

Då framkom det inte hur mycket pengar Visa hade investerat. Nu kan Di Digital avslöja färska uppgifter.

Före sommaren genomförde Klarna en nyemission för att finansiera sitt köp av det tyska bolaget Billpay. Klarna tog in 488 miljoner kronor i nyemissionen som var avsedd att finansiera köpet. Det visar handlingar från Bolagsverket.

Läs mer: Klarna om bankplanerna: "Det här är en nystart för oss" 

Den största finansiären var Visa, som betalade 175 miljoner kronor och därmed finansierade en tredjedel av uppköpet.

Visa äger därmed knappt 1 procent av Klarna, som i transaktionen värderas till 18,6 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som när bolaget tog in riskkapital 2015.

Huruvida kortjätten har investerat ytterligare kapital i det svenska bolaget är oklart.

Även Niklas Zennströms Atomico och riskkapitalbolagen Sequoia Capital och Northzone sköt till pengar i emissionen. Likaså Gullspång Invest och Avito-grundaren Jonas Nordlander.

Både Klarna och Visa avböjer att kommentera Di Digitals uppgifter.

Läs mer: Visa köper in sig i Klarna – ska få fart på bankaffären 


Mer om Visas investering i Klarna i veckans avsnitt av Digitalpodden:

https://embed.acast.com/digitalpodden/alltljuspaapplesiphonex

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera