Annons

Så mycket skulle en svensk-finsk hyperloop kosta

Alan James, global utvecklingschef på Hyperloop One.
Alan James, global utvecklingschef på Hyperloop One. Foto: Pasi Murto. Grafik: Anna Byström
Vill du komma till Arlanda på tre minuter eller till Helsingfors på under en halvtimme? Nu har Hyperloop One ett kostnadsförslag för att göra det möjligt.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Di Digital har i flera artiklar rapporterat om Elon Musks transportmedel som kan åka i över 1 000 kilometer i timmen. I vad som kan vara världens första idéstudie av vad en sådan lösning skulle kosta står Stockholm och Helsingfors i fokus.

Hyperloop är en transportlösning som bäst liknas vid rörpost. Istället för att färdas på spår bygger hyperloopen på en idé om kapslar som rör sig i ett rör upphöjt ovanför marken, eller i en tunnel om det måste korsa stora vatten.

Hyperloop One har tillsammans med bland andra ingenjörer på Ramböll, det åländska bolaget FS Links, Setterwalls advokatbyrå och konsultföretaget KPMG tagit fram en kostnadskalkyl för en hyperloop mellan Stockholm och Helsingfors med möjligheten att stiga av på Arlanda, i Uppsala, Mariehamn eller Åbo.

Man skulle kunna åka in till Stockholm för att äta lunch eller gå på operan.

Att färdas i en kapsel i ett lufttömt rör till exempelvis Arlanda skulle ta lika lång tid som det tar att koka ett ägg. Hyperloopen skulle få Arlanda Express att se ut som snigeltåg men precis som det sistnämnda skulle det kosta en hel del att bygga.

Enligt hyperloop-bolagets uträkningar skulle utbyggnaden av transportmedlet på sträckan över svenskt fastland kosta drygt 42 miljarder kronor. För hela projektet mellan Stockholm och Helsingfors hamnar notan på närmare 180 miljarder kronor.

I jämförelse beräknas höghastighetståget mellan Stockholm, Malmö och Göteborg kosta 230 miljarder, enligt Transportstyrelsen.

Foto:
Hyperloop One kostnadskalkyl för en hyperloop mellan Stockholm och Helsingfors. Grafik: Hyperloop One.

Hyperloop Ones globala utvecklingschef uppger att intresset från finskt håll har varit större än i Sverige. Bolaget har påbörjat diskussioner med den finska transportstyrelsen och andra finska aktörer. Men störst har intresset varit från Åland, där samarbetspartnern FS Links absolut vill se denna transportlösning.

”Det skulle inte bara göra det möjligt att pendla från Åland till Stockholm. Man skulle kunna åka in för att äta lunch eller gå på operan”, säger Mårten Fröjdö, en av initiativtagarna till FS Links.

Samtidigt som hyperloopen skulle kosta ett hundratals miljarder att bygga tror Hyperloop One att transportlösningen skulle generera många fler ekonomiska fördelar över tid. 

Enligt prognosen kommer banan att ge en inkomst från biljetter på 3,7 miljarder kronor per år för sträckan på det svenska fastlandet, utöver andra ekonomiska fördelar som kortare transporttid ger. Bland annat tror man att kortare pendeltid skulle göra folk mer effektiva på jobbet och dessutom skulle de få mer fritid.

Vi kan erbjuda ett bättre alternativ till den rådande bostadsbristen.

Det är inte svårt att hitta kritiska röster mot hyperloopen. Kritiken härstammar i att ingen ännu har kunnat visa att transportmedlet faktiskt fungerar, varken tekniskt eller säkerhetsmässigt. Andra är kritiska för att det kan bli ett färdmedel för enbart de välbärgade. Det här är något som Alan James, Hyperloop Ones globala utvecklingschef har tagit ställning till i studien.

”Vi vill vara ett transportmedel för alla så vi har baserat intäkterna från resorna genom att sätta ett pris liknande det som svenskar betalar i dag för andra färdmedel. Den genomsnittliga reskostnaden i Sverige är satt till 168 kronor för en enkel, men självklart kommer det att bli billigare för de som dagspendlar”, säger Alan James.

Foto: Pasi Murto
Alan James besöker Almedalen för att sälja in en hyperloop mellan Stockholm och Helsingfors. Foto: Pasi Murto.

Inkomsterna är beräknade på att antalet enkelresor per år når 21,9 miljoner kronor, vilket är betydligt fler än vad som sker på de tänkta sträckorna i dag. Anledningen är att bolaget ser hyperloopen som en del av lösningen på Stockholms bostadsbrist.

”Man skulle kunna bygga nya bostadsområden i de norra regionerna, där folk kan vara nära naturen och bo med väldigt hög standard. Men vi kan ta dem in till Stockholm på sex minuter. Då sprider man ut staden på ett mycket mer hållbart sätt och löser bostadsbristen”, säger Alan James.

Läs även: Stockholms techbolag i gemensamt upprop: Lös bostadskrisen!

Idéstudien är som det låter bara en idéstudie och att Hyperloop One inte har kunnat visa upp ett fungerande exempel av hyperloopen oroar inte Alan James som litar på att den första färdiga hyperloopen kommer vara klar för testning i början av nästa år.

Genom att offentliggöra sin idéstudie i Almedalen hoppas han att svenska myndigheter ska börja intressera sig för projektet.

”Vi hoppas att vi kommer få se ett ökat intresse från den svenska regeringen och speciellt i Stockholmsregionen där vi kan erbjuda ett bättre alternativ till den rådande bostadsbristen.”


Mer om hyperloop:

Foto:
Hyperloop-bolag vill utmana Sveriges snabbtåg

Foto:
Digitalpodden: "Kommer Sverige få en hyperloop?"

Foto: Får Slovakien EU:s första hyperloop?

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies