Hoppa till innehållet

Så tummar Facebook på skatten i Sverige

Trots att Facebook har fått mångmiljonbelopp av skattebetalarna betalar företaget ingen skatt i Sverige för den miljard som man bedöms dra in på den svenska annonsmarknaden.

Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, och Mark Zuckerberg, vd och grundare.
Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, och Mark Zuckerberg, vd och grundare.

Facebook är ökänt för att försöka undvika skatt. Nya detaljer om hur företaget går tillväga finns i den stora paradisläckan, som TT, SVT:s Uppdrag granskning och SVT Nyheter tagit del av. Internetjätten är nämligen kund på skatteparadiset Kajmanöarna hos juristbyrån Appleby, som en stor del av läckan kommer ifrån.

Det har betydelse för hur Facebook kan undvika skatt i bland annat Sverige.

Läs även: Facebook slår förväntningarna under årets tredje kvartal

Med början 2013 uppförde Facebook serverhallar i Luleå, sina första utanför USA. Det var inte bara det kyliga klimatet som var bra för den stora, värmealstrande datoranläggningen. I fyra år hade svenska myndigheter kämpat för att få hit företaget. Förra kommunalrådet Karl Petersen (S) var en av de ledande i arbetet och är i dag stolt:

”Två miljarder användare går i dag omkring med detta varumärke i sina mobiltelefoner i fickan. Och så ska man tänka att detta varumärke, detta Facebook, det finns i Luleå. Det är rätt fantastiskt.”

Regering, riksdag och Luleå kommun — alla krattade de manegen för företaget. 2011 undertecknade dåvarande näringsministern Annie Lööf (C) regeringsbeslutet att ge Facebook etableringsstöd.

Etableringen, den första i sitt slag i landet, var enligt regeringen "strategiskt viktig och kommer att marknadsföra regionen och Sverige".

Bolaget har sammanlagt fått 139 miljoner kronor i två omgångar. Regering och riksdag har också sänkt energiskatten för serverhallar, något Facebook bedöms spara tiotals miljoner kronor på.

I sin ansökan om nytt bidrag till sin andra hall skrev Facebook att "stödet vi fick för byggnad 1 spelade en huvudroll vid valet att etablera sig i Luleå och ett stöd av liknande storlek kommer att spela en stor roll för vart projektet kommer att lokaliseras".

Läs även: Paradisläckan: Så blev en svensk startup skattesmitarnas värsta fiende

Annie Lööf säger sig förstå frågan varför ett så stormrikt företag ska få skattemedel för sin etablering, men anser inte att det främst är Facebook som gynnas.

”Det är ett stöd till Norrbotten. Det är för att man ska skapa tillväxt och industrietableringar utanför de större städerna”, säger hon och understryker att Facebook uppfyllde stödkraven.

Karl Petersen påpekar att andra länder ger etableringsstöd. Om inte Sverige gör det "skulle vi ligga i division två", anser han.

”Jag tycker bara att det är bra att det är ett rikt företag. Skulle alternativet vara att det bara är fattiga företag som får söka investeringsbidrag? Då är vi ju defensiva.”

Samtidigt ser Facebook aktivt till att skattepengar inte når den svenska skattkassan. Det amerikanska företaget beräknas ifjol ha kapat åt sig en miljard kronor av annonsmarknaden i Sverige. En marknad där svenska medieföretag måste betala skatt, men där internetjättar tar med sig vinsten utomlands.

”Vinnarna är Google och Facebook som inte behöver skatta för sina pengar där vinsterna uppstår och de största förlorarna är nyhetskonsumenterna när det bli mindre pengar kvar till granskande journalistik”, säger Tobias Lindberg, chefsanalytiker på Tidningsutgivarna, nyhetsmediernas branschorganisation.

Var tredje reklamkrona har lämnat journalistiken sedan 2008, enligt TU.

Facebook följer lagar och regler, men Lindberg tycker att det också är en fråga om moral.

”Tycker man att man gör rätt? Bidrar man till samhället om man utnyttjar systemet och inte betalar skatt? En stor del av annonsintäkterna i Sverige och många andra länder går nämligen genom ett sinnrikt kryphål på Irland vidare till Kajmanöarna, där bolagsskatten är — noll.”

Annie Lööf påpekar att det finns en internationell diskussion om multinationella bolags skatteupplägg. Hon tycker inte att Facebook beter sig omoraliskt:

”Moralen är väl att följa den lag som finns och i det här fallet utgår jag från att Facebook gör det.”

Företaget ombeds kommentera mängder av frågor om skatter apropå paradisläckan, men svarar bara kort: ”Facebook följer alla gällande regler och regelverk i de länder där vi är verksamma och vi betalar all skatt som lagen kräver av oss".

Facebook hävdar att man har investerat mer än 10 miljarder kronor i serverhallarna i Luleå, skapat hundratals jobb där och tusentals arbetstillfällen i samband med byggena.

”Vi är fast beslutna att spela en positiv roll i de samhällen där vi är verksamma och vi kommer att fortsätta med det i Luleå", skriver bolaget i en kommentar.

Läs mer: Facebook storsatsar på säkerhet

TT / Di Digital

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera