Hoppa till innehållet

Saxkast, ”BAD” och drömkåken – det här var årets snackisar

Klarna-grundarna, Cristina Stenbeck och Filip Tysander är några personer som flitigt har florerat i Mitt i bruset. Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz lyfter några snackisar från 2019. 

Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz.
Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz.

Så här års fylls spalterna med tillbakablickar och visioner framåt. Det är inte så konstigt att vi vill reflektera extra när världen startar om och vi rör oss äntligen mot ljusare tider. Själv gick jag in i 2019 med mottot ”ha kul”, vilket verkligen har besannats genom jobbet på Di Digital.

Det är stärkande att möta alla engagerade entreprenörer inom det digitala näringslivet. Nybyggaranda råder och det mesta känns möjligt. Samtidigt har högtrycket på börserna och lågränteläget gjort att intresset för investeringar i sektorn är rekordstort.

Inför att vi nu rundar av 2019 och ringer in 2020 vill jag ta tillfället i akt och minnas några av årets ”brus”.

Men först en lite längre tillbakablick: 

Di har en gammal tradition om att inte bara förmedla nyheter, utan även berätta om snackisar och rykten om personer i näringslivet. Trogna läsare kanske minns formatet ”Periskopet” där vår tidigare reporter Gustaf Tapper nog var den som bidrog mest. Han drar nog fortsatt nytta av hur han ständigt har örat mot marken som investerare åt finansmannen Rune Andersson.

Läs mer: Di-veteranen fyndar aktier med finansnestorn

Klart är i alla fall att det ska vara underhållande men även kompletterande information som ger en större bild av bolagen och näringslivstopparna. Ofta får vi ställa oss frågan om det ska bli en nyhet eller ”ett brus”. Ibland är det dock rykten på ett mer personligt plan som inte passar sig inom Di:s värld.

Två bolag som det inte går en vecka utan att någon vill berätta en story kring är Spotify och Klarna. Det är inte så konstigt – båda har något av en askungesaga kring sig. Färgstarka grundare som har byggt något från ingenting till dagens mångmiljardimperium. 

Några av våra mest lästa artiklar under året rör sig i det här gränslandet och handlar om bråket kring Spotify-grundaren Daniel Eks vilja att riva sin lyxvilla i Djursholm. Upprörda konservativa grannar såg med skräck på hur en nyrik entreprenör från Rågsved skulle förstöra detta ”kulturvärde”. Men Daniel Ek fick rätt – huset var bortom räddning.

Läs mer: Miljardärens drag utspelar sig som i Dynastin

Klarna har fått mycket kritik under året. Anmälningarna har haglat in till Datainspektionen och Konsumentverket. Betalbolaget står på ena sidan där de säger sig vilja underlätta för konsumenterna och regeringen på andra sidan och hotar med nya lagar.

Läs mer: Askungesagan om grundartrion splittrar

Ibland är det lite svårt att avgöra vad som kom först. Var det hönan eller ägget? Klarna är ökänt för sin hårda kultur. Vd:n Sebastian Siemiatkowski sägs vara en riktig arbetshäst och ställa lika höga krav på sin personal. Tidigare i år brusade jag om ryktet att hr-avdelningen på Klarna hade tagit bort alla saxar efter att stämningen blivit så tryckt att folk kastat klippverktygen på varandra i affekt. Några timmar senare fick jag ett mejl från en kommunikationschef med bilder på två saxar på Klarnas kontor. Så tydligen ska de finnas kvar. Under året har jag dock träffat på medarbetare som hävdar att ryktet visst stämmer.

Såväl Sebastian Siemiatkowski som hans medgrundare Niklas Adalberth har blivit alltmer öppna med att livet inte varit en dans på rosor. Upprinnelsen till att starta impact-stiftelsen Norrsken fick Niklas när han satt och grät nyrik på ett hotellrum i USA. Efter att ha lagt nästan en miljard i sitt projekt utökar han nu arbetet och drar igång en riskkapitalfond för att investera i bolag som vill göra världen bättre. Med sig har hand bland annat H&M-familjen genom Ramsbury invest. En rolig snackis från året är att bostäverna registreringsskylten på Niklas Adalberths Tesla råkade bli ”BAD”.

En annan gullig historia är hur Adalberth och Siemiatkowski 2003 åkte jorden runt utan att flyga. De spelade då in filmen ”A running man 2.0” och som de ska ha försökt sälja till SVT. 

Läs mer: Norrsken reser miljardfond för att lösa samhällsproblem – utmanar investerare

Ett återkommande tema är också vem kom på Voi först? Bolagets ”grundare” eller Vostok New Ventures vd Per Brilioth? Han ska ha frågat flera personer innan det blev klart att till exempel Fredrik Hjelm fick ansvaret att ratta elscooterbolaget Voi. Något vi outade i ”Håll koll på ”Avito-maffian”.

Före- och efter-bilderna på topparna som gått från en nördig till mer slipad look är också något som bringade in kommentarer.

Det är en slående skillnad på Elon Musk när han jobbade på Paypal mot jämfört med dagens Tesla-Musk. Amazongrundaren Jeff Bezos förvandling blev till och med ett specialavsnitt i radioprogrammet ”Stil” i P1. I Sverige är nog utvecklingen tydligast hos Spotifys vd Daniel Ek. 

Daniel Ek 2008 vs på omslaget av Hollywood Reporter i november i år.
Daniel Ek 2008 vs på omslaget av Hollywood Reporter i november i år.

Två personer som liknas vid ”näringslivets Greta Garbo” är Kinneviks Cristina Stenbeck och klockmiljardären Filip Tysander. När året går mot sitt slut så ser Filip ut att vinna den matchen. 

Vi har knappt ens några bilder på grundaren till Daniel Wellington – de vi brukar använda är några varianter från samma tillfälle i Uppsala 2014. Det mesta vi känner till kring bolagets bakgrund är från ett förhör från tvisten med Ur & Penn. 

Läs mer: Klockmiljardären håller hårt på hemligheterna

Daniel Wellingtons grundare Filip Tysander.
Daniel Wellingtons grundare Filip Tysander.Foto: Jack Mikrut

Men under året har vi fått se nya sidor av Cristina Stenbeck. Hon har blivit alltmer aktiv i sociala medier och har även där fått kontakt med ett antal bolag som hon senare investerat. 

Läs mer: Cristina Stenbecks förvandling från Garbo till instagramkändis

Läs mer: Så fångar du en superinvesterare

Läs mer: Nytta förenas med nöje i Kinneviks kvarter

Cristina Stenbeck hittar investeringar via Instagram.
Cristina Stenbeck hittar investeringar via Instagram.Foto: , Jack Mikrut

En historia som folk tar upp är hur Telias blivande vd Allison Kirkby fick personal på Tele2 att gråta. Och en tydlig bild som jag kommer minnas är hur spelmiljardären Fredrik Wester ska ha saknat kylskåp under ett helt år.

ºInför 2020 går jag själv in med mottot ”var din egen bästa vän”. Så hoppas ni nu är extra snälla och så siktar vi på ett visionärt decennium. Vill du få stenkoll på året som gått och vad som väntar på hörnet tipsar jag dig om att lyssna på senaste avsnittet av Digitalpodden. 

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar
Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera