Hoppa till innehållet

Shanghai-entreprenörens råd till svenska småbolag: Planera för noll intäkter

”Antingen svänger man om sjukt snabbt eller så stoppar man blodflödet omedelbart”, det är rådet till svenska techbolag från Tom Xiong, som växte upp i Umeå men i dag bygger bolag i Kina.

Entreprenören Tom Xiong, som driver en fitness-app i Shanghai och har varit på plats i megastaden under utbrottet.
Entreprenören Tom Xiong, som driver en fitness-app i Shanghai och har varit på plats i megastaden under utbrottet.Foto: Press

Under större delen av coronautbrottet i Kina har den svenske entreprenören Tom Xiong varit på plats i Shanghai, där han sedan ett par år tillbaka driver ett techbolag.

Han konstaterar att saker och ting så smått har börjat återgå till det normala i megastaden, som har drabbats lindrigt jämfört med exempelvis Wuhan.

Han bedömer också att svenska företag generellt är i en tidigare fas i sin krishantering än kinesiska bolag, eftersom virusutbrottet skedde tidigare i Kina än i Sverige.

”Jag upplever att många svenska småbolag fortfarande är i fasen där man försöker förstå hur illa det kan bli, men jag kan ha fel”, säger Tom Xiong och syftar på de ekonomiska effekterna av virusutbrottet.

Ta din existerande 'worst case'-plan, och gör den 99 procent värre. Då är du väl någorlunda nära hur detta kommer att drabba ditt bolag

Erfarenheten från coronavirusets effekter på Kina säger honom att det kommer att bli svårt för de allra flesta företag.

”Vi snackar inte om att tappa 30-40 procent av intäkterna under en månad. Man måste planera för att tappa 80-100 procent av sina intäkter i flera månader”, säger han.

Det här har han själv upplevt. Hans Shanghai-baserade bolag MoveSH är en digital träningsplattform som kopplar ihop fysiska gym. Således är verksamheten helt beroende av att gymmen är öppna – och att folk vågar gå dit.

”Från slutet av januari har vi inte haft en enda krona i intäkt, helt enkelt för att gymmen stängde. Och som det ser ut nu planerar vi att det kanske blir halvnormalt igen om en månad, det vill säga tre månader efter att det tog stopp”, säger han.

Läs även: Hundratals svenska tillväxtbolag: Vi tappar intäkter – och varslar

Tom Xiong är känd som ena halvan i podcasten ”Den Digitala Draken” och som sommarpratare i P1. Dessutom hjälper han Scania med deras digitala labb i Kina och videoteknikbolaget Bambuser i Sverige.

I det här läget är han glad över att han under arbetet med sin fitness-app har haft koll på bolagets finanser.

”Vi klarar oss, men hade vi jagat tillväxt till varje pris så hade vi varit döda för länge sen.”

Vad kan svenska småbolag och startupbolag lära sig av hur de kinesiska har hanterat situationen?

”Min största lärdom kring detta, inspirerat av hur många entreprenörer i Kina agerade, är extremt snabb katastrofplanering”, säger han och fortsätter:

”Antingen svänger man om sjukt snabbt eller så stoppar man blodflödet omedelbart. Det går inte att tro att något halvdant fungerar nu. Ta din existerande 'worst case'-plan, och gör den 99 procent värre. Då är du väl någorlunda nära hur detta kommer att drabba ditt bolag”, säger han.

Läs även: Riskkapitalnestorn: Oron nu liknar Lehman-kraschen 2008

Hur hanterade kinesiska småbolag och startups karantänen?

”Jag tror att de flesta gick igenom en liknande mental fas, första veckan gjorde man upp planer för att halvera intäkterna i en månad eller så. Och sedan andra eller tredje veckan insåg man att oj, det är mycket mycket värre än så.”

Företag med stora team och kraftiga utgifter har sagt upp mycket personal medan andra bolag har försökt hitta nya produkter eller sätt att få intäkter, konstaterar Tom Xiong.

”Det man ska komma ihåg är att under en sån här kris finns det ingen som kan rädda en. Investerarna är inte så himla sugna på att stoppa ner pengarna i ett svart hål som kan fortsätta hur länge som helst”, säger han.

Lyssna på Di:s podd: Tom Xiong: ”Det är mer vilda västern i Kina”

Trots läget så har Tom Xiong inte hört om särskilt många kinesiska bolag som helt har stängt ner.

”Men väldigt många har helt enkelt hamnat i lägen där de bara betalat delar av lönen – allt för att slippa sparka folk, eller bara sagt upp folk hejvilt.”

Det är lite för tidigt att säga huruvida bolagen i Kina nu har börjat återhämta sig, menar han.

Kundbeteendet ser han som en viktig indikation: När börjar folk känna sig så säkra igen att de vågar konsumera?

”Exempelvis har köpcentrum i Shanghai varit öppna i mer än en månad, men först nu har jag börjat se folk gå i dom”, säger han.

Läs även: Mårder om bolagskrisen: Tvärstopp – men här är ljusglimtarna

Mitt i allt detta finns det faktiskt också möjligheter för företagare, enligt Tom Xiong.

Karantäner och självisolering har lett till att konsumenterna snabbt har skiftat över till en helt digital närvaro.

”Onlinetrafiken ökar dramatiskt, samtidigt som de flesta slutar annonsera. Och folk blir uttråkade av att vara hemma. Vilket innebär att kostnaderna för att skaffa nya kunder sjunker drastiskt – om man har kassan till det så klart”, säger han.

Det här har också snabbat på utvecklingen i olika branscher. De har, som Tom Xiong uttrycker det, ”blivit superdigitala nästan över en natt”.

”Det är allt från retailkedjor som helt plötsligt börjar livestreama från sina butiker för att sälja ut lagret eftersom ingen shoppar, till artister som börja livesända hemma-konserter istället”, säger han.

Digitala tjänster som spel och ”live video shopping” har ökat starkt i Kina under karantänen, konstaterar han. Delar av e-handeln har också sett ett uppsving.

”Man kanske inte sitter hemma och köper nya Iphones när man är orolig för ekonomin generellt. Men däremot att testa nya livsstilsprodukter för nån hundring här eller så – det gör man mer”, säger han.

Tom Xiong lyfter också fram situationen för mindre kinesiska bolag i traditionella branscher, långt från techvärlden.

”Ta det där lilla nudelstället runt hörnet. Inte nog med att de har tappat alla sina kunder, men de har ju en hel familj som är beroende av pengarna som kommer in, för att de själva ens ska ha råd att överleva”, säger han.

Läs även: Profilen efter krispaketet: ”SAS klarar sig – men inte pizzerian på hörnet”

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera