Annons

Sjunde AP-fonden vinner miljardstämning mot Google – efter sexskandalerna

Uppemot 20 000 Google-anställda gick ut i protester mot företagets ledning och styrelse under 2018. Sjunde AP-fondens vd Richard Gröttheim har nu vunnit en stor rättsprocess mot teknikjätten.
Uppemot 20 000 Google-anställda gick ut i protester mot företagets ledning och styrelse under 2018. Sjunde AP-fondens vd Richard Gröttheim har nu vunnit en stor rättsprocess mot teknikjätten. Foto: TT och Di.
Sjunde AP-fonden har drivit en omfattande rättsprocess mot teknikjätten Google, efter att deras ledning sopat problem med sexuella trakasserier under mattan. Nu har parterna nått en förlikning, kan Di avslöja, vilket tvingar Google att investera 2,8 miljarder kronor för att förbättra jämlikheten på företaget.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Sjunde AP-fonden har vunnit en stor rättsprocess mot Googles ägarbolag Alphabet.

I slutet av 2018 kunde Di avslöja att Sjunde AP-fonden, som är soffliggarfonden i det svenska premiepensionssystemet, undersökte möjligheten att stämma Alphabet på grund av deras underlåtenhet att stävja sexuella trakasserier inom koncernen.

Nu, nästan två år senare, har processen nått vägs ände. Sjunde AP-fonden valde, med hjälp av en amerikansk advokatbyrå, att gå vidare med en regelrätt stämningsansökan eftersom deras diskussioner med Alphabets styrelse varit fruktlösa. 

Men redan före målet hann hamna i domstol nådde Sjunde AP-fonden en förlikning med Alphabet, vilket inte hör till ovanligheterna i USA. Den svenska pensionsjätten var ledande målsägare men fick stöd av ett antal andra investerare i en så kallad grupptalan.

Förlikningen innebär att teknikjätten under de kommande tio åren måste lägga 310 miljoner dollar, motsvarande 2,8 miljarder kronor, på att finansiera program som ska förbättra mångfalden och inkluderingen på företaget. Styrelsekommittéer ska bevaka Alphabets arbete och se till att åtgärderna ger resultat.

”Den här förlikningen känns jättebra både för de anställda på Googles skull och för aktieägarnas skull. Sexuella trakasserier drabbar många fler än de direkta berörda”, säger Richard Gröttheim, vd för Sjunde AP-Fonden, till Di.

En annan viktig del av uppgörelsen handlar om att det blir förbjudet för anställda på Alphabet, vilket även inkluderar chefer, att ta emot avgångsvederlag eller sälja aktier medan de är föremål för utredningar eller befinner sig i en rättegång för sexualbrott.

”För att vi som ägare ska kunna driva förändring genom rättsprocesser krävs det speciella förutsättningar. Det här fallet visar dock att det kan vara ett väldigt effektivt sätt under rätt omständigheter”, fortsätter Sjunde AP-Fondens vd Richard Gröttheim.

En stor ilska blossade upp bland Googles anställda under 2018 efter att det framkommit att bolaget betalat mångmiljonbelopp i fallskärmar till manliga chefer som anklagats för trakasserier. Det mest tydliga exemplet var när Android-skaparen Andy Rubin fick ett avgångspaket värt 90 miljoner dollar trots att anklagelserna mot honom var trovärdiga.

Totalt fick 50-tal anställda lämna Google under perioden, efter misstankar om sexuella närmanden och trakasserier mot kollegor. Men att anklagelserna tystades ned både internt och externt, samt att cheferna hyllades av Googles ledning vid avskeden gjorde inte saken bättre. 

Uppemot 20 000 anställda gick ut i protest, under parollen ”Google Walkout”, världen över. Googles medgrundare Larry Page och vd:n Sundar Pichai försökte gjuta olja på vågorna av missnöje genom att be om ursäkt till sina anställda.

Sjunde AP-fonden äger i dagsläget aktier i Alphabet värda nästan 10 miljarder kronor. Deras anklagelser handlade om att företagets styrelse och ledning hade brutit mot seden om god bolagsförvaltning, missbrukat sin makt, delat ut oskäliga ersättningar och slösat med företagets tillgångar. 

Det är inte första gången Sjunde AP-fonden utmanar den amerikanska tekniksektorn. Under 2016 var man ledande i en stämningsansökan mot Facebook när grundaren Mark Zuckerberg ville stämpla nya aktier utan rösträtt för att öka sin makt över bolaget. Ett år senare drog Facebook tillbaka sina planer, som skulle kunna ha inneburit en värdeminskning på mer än 80 miljarder kronor för minoritetsägarna.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer