Det händer mycket på den svenska datacenterscenen. I april meddelade it-jätten Amazon Web Services att man öppnar tre datacenter i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm. I samma veva stod det klart att Facebook vill bygga ut sin serverhall i Luleå och i oktober blev det offentligt att sökjätten Google köpt 109 hektar mark i Avesta för ett potentiellt framtida datacenter.
Att datacenter är en växande och allt viktigare bransch är de flesta överens om, men exakt hur stor branschen är och dess betydelse för samhällsekonomin är något klurigare att bena ur.
Enligt Boston Consulting Group, BCG, fanns det omkring 150 datacenter med en maximal effekt på 0,3 megawatt eller mer i Sverige 2016 medan sektorns bidrag till BNP landade på omkring 16 miljarder kronor inklusive indirekta effekter i form av tjänster från underleverantörer och kringkonsumtion.
Den siffran förväntas dock växa och enligt BCG:s prognoser, som nyligen reviderades upp, kan bidraget landa på omkring 52 miljarder kronor 2025.
Läs mer: Google köper mark i Danmark för potentiellt datacenter
”De senaste 12-18 månaderna har varit något bättre än vad vi förutspådde. Bland annat har Amazon Web Services annonserat att de ska etablera datacenter i Sverige och det har även vunnits en del affärer. Vi vill ju att Sverige blir en naturlig destination för globalt ledande techbolag och gör vi det här helt rätt finns det potential att växa ännu snabbare", säger Fredrik Lind, Nordenansvarig för teknik, media och telekom på BCG.
För att BCG:s prognoser ska infrias krävs det dock fler åtgärder än den sänkning av energiskatten som regeringen klubbade i fjol.
"Det första är att både politiker och näringslivsrepresentanter kan bli ännu bättre på att berätta om Sveriges unika förutsättningar och göra oss till den naturliga destinationen för digitala infrastrukturprojekt. Nummer två är att vi fortfarande har en del arbete att göra när det kommer till tillstånds- och handläggningsförfarandet där myndigheterna måste kunna arbeta snabbare", säger Fredrik Lind.
Regeringen har som sagt gått branschen till mötes i energifrågan och sedan årsskiftet betalar datacenter med en effekt på minst 0,5 megawatt samma skatt på energiförbrukningen som industriell verksamhet, det vill säga 0,5 öre per kilowattimme. Ett krav som efter årsskiftet sänks till 0,1 megawatt.
Läs mer: Google är Avestas hemliga markköpare
”Marknadsintresset för att öppna datacenter i Sverige är ganska stort och det beror till stor del på energikostnaderna efter sänkningen av energiskatten. Det som får mycket uppmärksamhet är de stora varumärkena, men inte lika känt är att även colocation-marknaden (datacenter som hyr ut utrymme reds. anm) växer med bolag som Digiplex, Fortlax och Hydro 66. Mitt intryck är att även de bolagen har ett stort inflöde av förfrågningar”, säger Patrik Öhlund, vd för intresseorganisationen Node Pole som ägs av Vattenfall och Skellefteå Kraft.
Datacenter är som bekant riktiga energislukare och den nya skatten lär gör ett relativt stort avtryck i datacenterbolagens resultaträkningar.
Enligt en färsk rapport som Sweco gjort på uppdrag av Tillväxtverket för att utvärdera de ekonomiska effekterna av Facebooks satsning i Luleå framgår det att bolaget betalade nästan 60 miljoner kronor i energiskatt under 2016. Om vi utgår från att elkonsumtionen ligger kvar på samma nivå i år kommer den siffran krympa till 1,5 Mkr.
Själva driften av datacenter kräver förhållandevis lite personal och de största sysselsättningseffekterna kommer istället från byggnation och indirekta effekter. Enligt BCG:s uppskattningar genererade driften 2 100 heltidsanställningar 2015, bygget av nya datacenter 1 600 heltidsanställningar samt ytterligare 3 200 heltidsanställningar indirekt.
"2025 räknar vi med att den siffran kan vara uppe i omkring 30 000 direkt- och indirekt anställda. Det är otroligt svårt att räkna fram då du kan ha en person anställd i ett datacenterbolag och sedan arbeta med partnerföretag för att sköta driften", säger Tomas Sokolnicki, investeringsrådgivare på Business Sweden.
”Därför försöker vi titta på både direkta och indirekta arbetstillfällen. För någonstans så behövs all de jobben för att driva datacentret och de jobb som skapas i en viss geografi gör det utifrån den verksamhet som finns där", fortsätter han.
Enligt Datacenters by Sweden ligger omkring en tredjedel av Sveriges datacenter i Stockholmsregionen, Göteborg och Malmö för drygt 10 procent vardera medan Norrbotten står för en något mindre andel.
Läs mer: Apple bygger nytt datacenter i Danmark
Varför väljer internationella bolag att bygga datacenter i Sverige?
”Krafttillgången är otroligt viktig och den finns i Norden samtidigt som Sverige har EU:s lägsta energipriser enligt Eurostat (för industrin reds. anm.). Dessutom är tillgången på relativt billig mark också god. Utöver de basfaktorerna börjar Sverige även få ett bättre och bättre rykte kring innovation och "ease of doing business"", säger Patrik Öhlund.
"Sen har hela Norden den fördelen att vi har de utomhustemperaturer vi har", fortsätter han.
Även Neil Yule, chef för affärsområdet datacenter på klimatspecialisten Munters, menar att utomhustemperaturen är en viktig komponent för placeringen av datacenter då ett kyligare klimat gör nya kylsystem mer effektiva.
”Det lokala klimatet och krafttillgången är två av viktigigaste faktorerna man tar i beaktande och Sverige får höga betyg på det området. Blickar vi framåt så tror jag den nordiska marknaden kommer växa snabbt jämfört med övriga Europa", säger han.
