Annons

Skattesmäll för svenska datahallar

Finansminister Magdalena Andersson (S) och Bahnhofs datacenter ”Pionen” på Södermalm i centrala Stockholm.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Bahnhofs datacenter ”Pionen” på Södermalm i centrala Stockholm. Foto: Christine Olsson (TT) och Jesper Frisk (Di).
Ett drastiskt beslut från Skatteverket har förändrat spelplanen för den svenska datahallsbranschen, kan Di Digital avslöja. Många lokala aktörer drabbas nu av en miljonsmäll – medan techjättar som Amazon och Facebook fortsatt subventioneras.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Antalet datacenter i Sverige har exploderat de senaste åren och fler etableringar är på väg. En stor anledning till offensiven är den skattesänkning på energi som regeringen införde den 1 januari 2017. Punktskatten för drift av stora serverhallar sänktes då med hela 97 procent till 0,5 öre per kilowattimme.

Drygt två år senare har dock reformen stött på patrull. Skatteverket har nämligen ändrat sin tolkning av reglerna för återbetalning av energiskatten. Numera ska enbart företag som äger all hårdvara och utrustning i sina hallar kunna ta del av skattesänkningen.

”I praktiken är det bara de amerikanska drakarna som kan dra nytta av den lägre skatten. Det råder mer eller mindre upprorsstämning i branschen”, säger Andreas Norman, medgrundare till och styrelseordförande för börsnoterade Bahnhof. 

Han syftar på de stora molntjänsteleverantörer som nu etablerar sig i Sverige, till exempel Amazon Web Services, Google och Microsoft. Techjättarna tillhandahåller genom egen hårdvara olika plattformstjänster som andra företag kan använda för att bygga och driva sina webbapplikationer. 

Även Facebook har rätt till fortsatta årliga skattesubventioner till sitt stora datacenter i Luleå. Med hjälp av servrarna i Norrbotten håller bolaget den världsomspännande sociala medieplattformen levande.

Däremot kan inte längre lokala aktörer som Bahnhof dra nytta av den förmånliga skatten. De har som affärsidé att tillgodose yta och el i sina datahallar till andra företag, så kallad ”co-location”, utan att själva äga utrustningen. Ofta är det i stället kundens egen hårdvara som ställs in i hallarna.

”Tillsammans har vi lokala aktörer ungefär 90 procent av alla svenska bolag som kunder, men får trots det inte ta del av den lägre skatten. I stället sponsrar regeringen techjättarna trots att de bidrar med extremt låga skatteintäkter och mycket få arbetstillfällen till Sverige”, säger Andreas Norman.

Bahnhof driver just nu fyra anläggningar i Sverige och Andreas Norman uppskattar att Skatteverkets helomvändning leder fram till ökade kostnader på drygt 5 miljoner kronor om året för bolaget. 

Amerikanska Equinix är ett annat bolag som drabbas av Skatteverkets nya besked. Di rapporterade nyligen att bolaget investerat 830 Mkr i nya datahallar i södra Stockholm. Beslutet fattades i tron om att bolaget hade rätt till fortsatta återbetalningar. 

”Skatteverket drar undan mattan för oss. Det ändrar spelreglerna helt för branschen, vilket är orättvist. Det blir en snedvridning av konkurrensen. Problemet är ju att vi säljer yta och energiförbrukning enligt avtal som är baserade på den tidigare tolkningen av skattelagstiftningen”, säger Maria Sundvall, vd för Equinix i Sverige.

Läs mer: Datacenter riskerar fly Sverige: ”Allvarlig signal” 

Enligt Maria Sundvall kan det leda till att bolag som vill ha tillgång till ett kallt klimat och stora mängder grön el i stället väljer att etablera sig i grannländer som Danmark, Finland eller Norge. 

”Det blir stora ekonomiska konsekvenser av det här. Vi ser att investerare inom branschen börjar dra sig tillbaka. Varför ska de etablera sig i Sverige när klimatet är detsamma i grannländerna men skattelättnaderna bättre?”, säger hon.

Fram till december i fjol hade den svenska datahallsbranschen sammanlagt sparat nästan en halv miljard kronor, eller 463 Mkr, genom skattesänkningen enligt en tidigare granskning från Di Digital.

Det är upp till Skatteverket att avgöra hur reglerna ska tillämpas.

Titti Campalto, sektionschef på Skatteverket, poängterar dock att det enbart är tolkningen av lagtexten som har förändrats sedan den 1 januari 2019.

”Vi förtydligade hur lagen skulle tolkas. Det vi kommit fram till är att det är den som förfogar över utrustningen i datahallen som har rätt att ansöka om återbetalning eller få lägre skatt, säger Titti Campalto. 

Det innebär i praktiken att kunder som hyr in sig hos aktörer som Bahnhof och Equinix själva skulle kunna ansöka om återbetalning av skatt för den energi de har förbrukat.

Men enligt Bahnhofs styrelseordförande Andreas Norman är det tämligen orealistiskt. Få kunder når nämligen över 0,1 megawatt i installerad effekt på ett och samma datacenter, exklusive effekten för kyl- och fläktanläggningar, vilket krävs för att få ta del av skattesänkningen.

”Vi har åtminstone ingen kund som förbrukar sådana stora mängder på en enda anläggning”, säger Andreas Norman.

Finansminister Magdalena Andersson (S), som förra mandatperioden drev igenom den stora skattesänkningen för datahallsbranschen, avböjer att recensera Skatteverkets kovändning.

”Reformerna gynnar datorcenterbranschen som helhet skattemässigt. Det är sedan upp till Skatteverket och domstolarna att avgöra hur reglerna ska tillämpas i det enskilda fallet”, säger hon till ett uttalande till Di Digital.

Läs mer: Här är Sveriges största datacenter – hela listan

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies