Annons

”Skattesmockan en katastrof för Sveriges trovärdighet”

Regeringens mål att göra datacenterbranschen till en ”modern svensk basindustri” har kommit av sig. Efter Skatteverkets smocka måste Magdalena Andersson nu visa var hon står, skriver Di Digitals reporter Johannes Karlsson.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Ministertrion Magdalena Andersson, Mikael Damberg och Ibrahim Baylan tar gärna åt sig äran för framväxten av datacenter i Sverige. När de sänkte energiskatten för branschen med hela 97 procent under 2017 var regeringens motivering att datahallarna skulle bli ”en modern svensk basindustri”. 

Skattesänkningen var kontroversiell från dag ett. Kritiker lyfte fram att datacenterbranschen skapar förhållandevis få permanenta arbetstillfällen. Vissa påvisade också orimligheten i att mångmiljardbolag som Amazon och Facebook ska subventioneras av den svenska statskassan.

Läs mer: Skattesmäll för svenska datahallar 

Men sanningen är att de allra flesta datacenter i Sverige inte drivs av amerikanska techjättar. Det handlar snarare om nischade europeiska och lokala aktörer som siktat in sig på så kallad ”co-location”, det vill säga bolag som hyr ut plats i säkra miljöer där kundföretag kan ställa in sin hårdvara.

Skattesänkningen har hjälpt dessa bolag och hyllats som ett av de mest näringslivsvänliga initiativen under den förra mandatperioden. På två år har branschen sparat nästan en halv miljard kronor i energiskatt. Satsningen har även lockat bolag att etablera sig på tidigare avfolkningsorter i de norra delarna av Sverige. Prognosen var att datacenter skulle locka årliga investeringar på över 30 miljarder kronor vid 2025, enligt den halvstatliga organisationen Business Sweden.

Men regeringens intresse tycks ha svalnat i takt med att de röda invigningsbanden klippts och champagneglasen stökats undan. Skatteverket har nyligen gjort en omtolkning av lagtexten och plötsligt kan de flesta etablerade aktörer på marknaden inte längre räkna hem redan kalkylerade skattelättnader eftersom de inte äger hårdvaran. I tisdags kunde Di Digital rapportera att beskedet skördat sitt första offer när Bolooba, baserat i Sollefteå kommun, tvingats ansöka om konkurs.

Läs mer: Datacenter går i konkurs: ”Vi skulle få tillbaka 4 miljoner från Skatteverket” 

Finansminister Magdalena Andersson har avböjt att ställa upp på en intervju med Di Digital, men uppgav i sann politikeranda att det är Skatteverket och domstolarnas ansvar att ”avgöra hur reglerna ska tillämpas i enskilda fall.”

Samma krångel drabbade regeringen i fallet kring personaloptioner, efter att ny reform trädde i kraft den 1 januari 2018. Techsektorn hade länge skrikit efter ett enklare regelverk och en mer förmånlig beskattning av personaloptioner. Men det visade sig snart att Skatteverket inte tillät en mer generös beskattning för den typ av optioner som var mest populär. Ett år senare har lagtexten inte förtydligats av regeringen.

Läs mer: Branschen varnar: Skatteverkets beslut kan slå mot miljön 

Nu finns det en överhängande risk att samma långvariga stiltje kommer att råda för datacenterbranschen. Den stora konsekvensen, utöver naggade marginaler för bolagen, är signalen om att Sverige är ett land där sagda affärsförutsättningar inte gäller. 

Flera internationella ”co-location”-bolag som Di Digital har varit i kontakt med bekräftar att de inte kommer att göra några nya investeringar i Sverige så länge osäkerheten råder.

Nu är det hög tid för regeringen att ta bladet från munnen och ge klara besked. Annars riskerar datacenterbranschens förvåning och vrede snart att skiftas från Skatteverket till näringsdepartementet.

Di Digitals reporter Johannes Karlsson.
Di Digitals reporter Johannes Karlsson. Foto: Amanda Lindgren
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies