Antalet personer som redovisade handel i kryptovalutor ökade stort under förra året.
”3000 personer redovisade kryptohandel i sin deklaration i sin 2018. Det var en tiodubbling jämfört med inkomstdeklarationen 2017. De här personerna deklarerade en omsättning på cirka 2,5 miljarder kronor”, säger Henrik Kisterud, kontrollsamordnare på Skatteverket.
Di Digital har tidigare rapporterat bland annat om fallet med Linus Dunkers som har fått en skattesmäll på 4,1 miljoner kronor efter hans bitcoinhandel.
Läs mer: Bitcoinhandlare åker på rejäl skattesmäll
Även om antalet personer som har tagit upp kryptohandel i sin deklaration har ökat så är det enligt Henrik Kisterud mångdubbelt fler som inte har gjort det. Genom att hämta information från olika handelsplatser kan de se att det är många som undgår att betala skatt för sin handel.
”De uppgifter vi har fått in där indikerar att det är ytterligare tiotusentals personer som på ett eller annat sätt handlar med kryptovalutor. Vi förväntar oss att det kommer vara betydligt fler som redovisar sin handel i årets deklaration”, säger Henrik Kisterud.
Under 2018 startade Skatteverket runt 400 utredningar gällande handel i kryptovalutor. Där kunde de se många oredovisade inkomster, det handlade bland annat om för lite underlag om anskaffningskostnaderna av valutan. I några enskilda fall har Skatteverket dessutom ansett att handeln som har bedrivits varit en form av växlingsverksamhet och att man då uppfyller kriterierna för näringsverksamhet.
”Det finns en del som säger att det är krångligt att redovisa eller att man kanske inte har underlagen sparade. Det kan även vara besvärligt att få ut bra underlag från marknadsplatserna. Vi hoppas på att branschen kommer göra det enklare att få tillgång till bra underlag”, säger Henrik Kisterud till Di.
Läs mer: Man sålde bitcoin svart – upptaxeras med 10 miljoner
Värdet på kryptovalutorna minskade under 2018. Detta gör att Skatteverket förväntar sig en hel del redovisade förluster på deklarationerna i år, och här finns det en del att tänka på enligt Henrik Kisterud.
”Förlusterna är inte fullt ut avdragsgilla och ska kvoteras till 70 procent. För att man ska kunna göra avdrag för förluster ska man kunna styrka både köp- och försäljningsunderlag. Anskaffningskostnaden får inte beräknas i den så kallade schablonmetoden med 20 procent”, säger han.
En annan nyhet som Skatteverket presenterade är att de kommer att öka bevakningen av influerare och hur de skattar för de prylar som de kan få ta emot i marknadsföringssyfte. De beskriver marknadsföringen genom influerare som en växande bransch och de har upptäckt att det är många som inte betalar skatt på rätt sätt.
”Vi har under 2018 fått in fler frågor om vad som egentligen gäller och hur saker ska redovisas. Vi har sett att det finns en okunskap, speciellt bland företag som ger ut produkter och tjänster till ett lite större värde”, säger Henrik Kisterud.
Skatteverket fokuserar inte på de allra största personligheterna, då de oftast bedriver verksamhet i egna bolag. Istället handlar det om mindre influerare som ska skatta på A-sedeln. Här har nämligen även företagen skyldigheten att betala sociala avgifter, oavsett om det gäller kontant betalning eller i form av produkter eller tjänster.
”Vår syn här är att det här är en form av ersättning för utfört arbete på samma sätt som man får en kontant ersättning. Då är det skattepliktigt och ingen skillnad mot om man fått kontant ersättning. Det är en viktig fråga för branschen och de måste anpassa sina arbetssätt så att det blir rätt från början. Detta är extra viktigt när många av dem jobbar med väldigt unga personer”, säger Henrik Kisterud.
